Dagens Nyheter – 19 april 1866, sida 1

mL — UU TEVESSRETESEERSRE ST He. ine s 0 0 Han sade till sig sjelf att Blanche måste blifva hans och, om det icke kunde ske med godo, skulle våld användas, Under tiden började han märka att hans känslor för kusinen efterhand förändrat art och att de nu icke vora på långt när så svala som de från början varit. I bans hjerta hade vaknat en lidelse, som dagligen tillväxte i förfärande grad, en sådan våldsam, tygellös, blind lidelse, som plägar rasa företrädesvis hos utsväfvande personer, hvilka föresatt sig att aldrig bli kära. Blanche, skyddad af den rena oskuldens sköld, märkte ioke alls Philips häftiga kärlek. Hon älskade sin Alberic och egnade ingen uppmärksamhet åt hans broder, Emellertid väntade den unge officeren, lik en jaguar eller tiger, endast på ett passande tillfälle för att störta sig öfver den som han utsett till sitt offer. En dag erbjöd sig det länge väntade tillfället. : Alberic och hans far hade rest bort på ett par timmar, Philip, som alla trodde vara ute på jagt, hade afvaktat deras affärd bakom några buskar ett litet stycke från slottet. Blanche var ensam. Philip återvände hem, så snart han förvissat sig om att vagnen var på god väg. Knappt hade han kommit in i slottet förrän han hörde ljudet af strängaspel. Det var hans kusin som framlockade älskliga metodier ur sin harpa. j . oocDen unge mannen skyndade sig att utbyta jagtdrägten mot sina elegartaste kläder;