ligaste stil till de personer, som hade emottagit haus hustrus inbjudning, följande lilla cirkulär, hvars lakonism lemnade föga att önska. Min herre — eller min fru! Fru X. har bjudit er att hos henne passera aftonen den... Denna bjudning har blifvit gjord mig ovetande och utan mitt samtycke. Ni behagade således betrakta den såsom icke erhållen, och mottaga uttrycken af min mest deltagande ledsnad Detta var mycket behändigt och för de skriftligen inbjudnas räkning tilltyllestgörande. Men huru afvisa vännerna som blott hade fått muntlig bjudning? På den för festen bestämda dagen, och sedan han hade varit hos sin pastejbagare och kontramanderat bakelserna, glacerna och för friskningarna, låste hr X. in sin fru medan hon satt vid sin toilett, iusvepte sig, utan att bry sig om hennes skrik, i sin nattrock, och mottog sjelf de inbjudna vid sin dörr med till kännagifvandet att hans hustru fått anfall af kolera, och att den omtalta lilla festen således icke kunde ega rum. Och gästerna att taga till fötter, som man väl kan tänka! Fru X. fick zulsot deraf. Sedan denna dag döljer hon sig för allas blickar, och man kallar heune icke annat än damen af den förfelade balen. En ädelmodig testamentsyifvare. Eu hr Bloudi har aflidit i Versailles efter att ha uppgjort ett testamente som innehåller följande tre bestämmelser: 600 francs ränta åt hvar och en af hans tre tjenare; 20,000 francs till välgörenhetsinrättningarna; 45,000 franes till bestridande af kostnaderna för fyra fattiga unga flickors uppfostran. Testamentsgifvarens ädelmod skall kanske förvåna dem, som få höra ursprunget till hans förmögenhet: han hade blifvit rik på handel med spektakelbiljetter. En ofantlig förmögenhet. M. Riehard Thornton, Old Swan Wharf, London, efterlemnar en förmögenhet upptagen i hans testamente till 2,592,995 pd sterl., och den bevillning skattkammaren tager af samtliga legaterna uppgår vid detta tillfälle till 130,260 pd sterl., d. v. s. 2,700,000 rdr. Spelhusen i Homburg ha varit stängda några dagar i anledning af landtgrefvens död. Nu äro de åter öppnade och spelhusbetjeningen förrättar sin tjenst med sorgflor om armen. Charad. En herrlig bild utaf Allfaders öga Mitt första i den yttre verlden är När som det blickar ner ifrån det höga Utöfver land och öar, haf och skär. Och då mitt andra från mitt första strålar Izenom himlens hvalf mot jordens rund. Det är mitt hela. Ack! hur skönt det målar Hvart strå, hvar blomma, berg och dal och lund; Det beständigt famnar halfva jorden Från tidens början intill tidens slut, Vid midsommarn det rikast är i norden Vid julen ymnigast mot söder ut.