Dagens Nyheter – 13 april 1866, sida 1

ESSIN PRESSEN Luckan på gollvet öppnades och den lilla jerntrappan blef åter synlig. Rolf och hans nya älskarinna stego nedi det mörka och osunda rum, om hvilket vi för en stund sedan talade. Så snart Esmeralda hunnit utför trappan, tog hon två steg framåt, derefter likaledes två ät höger och stampade sedan hårdt mot en stor fyrkantig golfsten. Den sten, som låg näst intill denna, sjönk genast undan, och början af en spiraltrappa visade sig. — Följ med mig, sade Esmeralda. Hon skyndade utför trappan. Denna var af granit och mycket lång. Rolf följde henne. I den mån de nedstego, blef luften allt qvalmigare. De möttes af metalliska ångor, och sällsamma ljud träffade deras hörselorganer. Det var sorlet af röster och dånet af tunga hammare. Pmedletid fortfor det unga paret att gå utför trappan. Det föreföll Rolf, som om han fördjupade sig i en bottenlös afgrund. Småningom förmärktes allt oftare ett hastigt öfvergående rödaktigt sken, liknande en blixt i den mörka höstnatten. Dessa blixtar blefvo efterhand allt klarare, så att Rolf, för hvarje gång de visade sig, måste tillsluta ögonen. . Snart kommo de unga tu till ett ställe, der trappan tvärt krökte sig. Herr Tremblaye stannade genast. Han förmådde icke på en lång stund taga ett enda steg vidare; till den grad intogs han af häpnad