Dagens Nyheter – 12 april 1866, sida 2

Riksdags-Nyheter. Alla. fyra stånden hade plena i går förmiddag; adeln äfven på aftonen. UTVIDGADE RÄTTIGHETER FÖR FREMMANDE TROSBEKÄNNARE. Frågau om att till alla andra tjenster, utom domare, ecklesiastike cewmbetsoch tjenstemän, lärare vid folkskolorna och elementarläroverken samt lärare i religion, filosofi eller historia vid universiteten, må kunna utnämnas bekännare af annan kristen troslära än den evangeliska, älvensom af den mosaiska, har förevarit hos presteoch bondeständen. Det sistnämnda har antagit det atv hvila till grundlagsenlig bebandling vid nästa riksdag. Hos presterna mötte denna fråga deremot ett kompakt motstånd. Icke mindre än tio talare — biskop Aujou, doktorerna Lindgren, Rundgren, Säve, Falk och Söderberg, hofpredikanterna Wahbreuberg och Rosenius, domprosten Björling och prosten Janzon — uppträdde mer och mindre ifrigt deremot. Man beklagade att icke biskop Bring var närvarande för att försvara sin reservation, men den goda saken tycktes icke lida synnerligt derutaf, ty samtlige vapendragarne kampade manliga mot faran af att erkänna en idog och intelligent del af svenska befolkningen såsom medborgare, och förklarade förslaget stridande mot begreppet af ett kristligt samhille. Motionären professor Ribbing understödde i ett vältaligt och skarpsinnigt föredrag utskottets förslag, och skonade derunder ingalunda sina ortodoxa ståndsbröders murkna fördomar. I hela ståndet fanns en enda prestman som slöt sig till de af professor Ribbing uttalade åsigter, ehuru han fann lönlöst att yrka bifall; denne man var doktor Gumwmwlius. Naturligtvis uttalades vid propositionens framställande en