Dagens Nyheter – 27 mars 1866, sida 2

och land blifva stänkt med blod, är dermed ick: någon fläck satt på dess rena siden. Ofvannämnde dag kl. 12 samlades omkring 8 man af skarpskyttekorpsen vid Gamlebyn, straxt utom : staden, och aftågade derifrån till torget hvarest formerades öppen fyrkant, hvarefter sta dens borgmästare, åtföljd af de ädla gifvarinnorna å dessas vägnar med ett fosterländskt tal öfver lemnade fanan till korpsen. Fanan af hvitt sider med stadens vapen i blå sköld, broderadt i gult och silfver, är utmärkt vacker. Fanstången är hvi och ofvantill försedd med Stockholms läns vaper i brons. Stadens damer sträckte sin frikostighe ännu langre, i det de äfven lemnade medel till in köp af blåsinstrumenter för skarpskyttarnes musik korps. Instrumenter hafva ock redan blifvit in köpta och öfva sig våra musikanter på dem met rastlös flit. Lefve Sveas ädla döttrar! Mobro masugn, hörande till Tabergs bergs lag i Jönköpings län, har genom af okänd anled ning uppkommen vådeld nedbrunnit i måndags f m. Den var försäkrad i länets brandstodsbolag för 20,000 rdr, hvaraf, efter uppskattning af förlu sten, 15,950 rdr lärer utgå i ersättning. Industrielt. Handl. F. O. Strömman har i desss dagar försålt sitt, å Hunnebostrand i norra Bohus län belägna, granit-stenhbuggeri till konsul F. H Wolff i Karlskrona, hvilken derstädes ämnar : ovanligt stor skala bedrifva denna såväl för orter som hela landet gagneliga industri. Konsul Wolff bedrifver äfven vid Karlskrona er högst betydlig stenhuggeriaffär, hvars alster gå til Preussen. Konsul Wolff sysselsätter inalles om kring 600 arbetare. Der ha vi åter en af våra in bringande affärer med Tyskland! Rån och mord. Återigen hafva bofvar vari framme å Södertelje stads område och denna gång blef det både rån och mord. Kusken Lindberg i tjenst hös baron Rudbeck vid Marieberg i Grödinge socken, skulle jemte sin hustru resa bort för att fira påsken hos den sistnämndas föräldrar. boende åt Strengnästrakten, Kl. ungefär 11 i tors: dags afton hade Lindberg och hans hustru, åkande i en släda, hunnit till den så kallade Blå backen straxt invid staden åt Strengnäsvägen, då Lindberg, som satt med pelskragen uppdragen öfver öronen, bakifrån erhöll ett så hårdt slag att han tumlade ner i den djupa snön vid vägkanten. Bofyvsrne, som voro två, kastade sig då öfver IL. och fråntog honom en mindre summa penningar (omkr. 11 rdr). Under tiden detta pågick ropade hustrun på hjelp, då en af bofvarne tilldelade henne så hårda slag i hufvudet att hon nästan ögonblickligen afled, hvarefter de togo till flykten. Lindberg erhöll ej svårare slag än att han med sin inom några minuter döende hustru kunde vända om till staden. Stadsfiskalen reste genast för att uppspana bofvarne. Lindberg och hans hustru voro båda unga makar.