Dagens Nyheter – 21 mars 1866, sida 1

— Gråt eller skratta åt mig, hw ni behagar; men min begäran måste ni uppfylla. — Viil du att giftet skall döda längsamt eller ögonblickligt? — Långsamt och utan smärta. — Nåväl, du ekall få sådant gilt om tre dagar... 5b — Dröjer det så länge innan ui hinner tillreda det? — Jä... Och dessutom bihöfver jag dertill en icke obetydlig penningsumma. — Huru mycket? — Tio louisdorer... Alla ingredienser äro ytterst dyra, och några stå knappt av få för pengar. — Tio louisdorer! upprepade Venus, det var oerhördt? Hvar skall jag taga dem ifrån? — Jag måste emellertid ha dem... . Annars blir det intet gift utar. Venus kvöt banden i vredesmod. — 0, hvad jag är olycklig! utropade hon, Men plötsligt ljusnade hennes ansigte, Hon salte åter skyndsamt på sig sin kappa och sade: — Inom en timma är jag tillbaka, och då får ni peugarne. Jag går direkt och lånar tio louisdorer. — Af hvem? frågade mor Moloch. — Af min väninna Debora, svarade Venus, af juden Nathaus dotter. Och hon lemnade rummet, En vecka hade förflutit, sedan mamsell Lucifer lånade pengar af Debora. -Oerhörda trolöshet! Afskyvärda nedrigbet! Det dyrbara giftet hade blitvit köpt för offrets guld!