Dagens Nyheter – 15 mars 1866, sida 3

icke gör klandrar jag ingalunda, tvertom; men att åberopa, hvad som ej finnes, till stöd för en orimligt hög lön för pastor, är äfven orimligt. Huruvida herrar komiterade haft någon aning om orsaken, hvarför kyrkoherdelönen, enligt gamla bestimmelser, är så hög, som det vid utredning verkligen visat sig, känner jag icke, men jag vill i ämnet lemna någon upplysning. Fordom var det vanligt, att kyrkoherdarnue fingo draga omsorg inom församlingen för främmande sjuke och fattige samt sörja för ungdomens undervisning. Att detta var ett ganska drygt onus och arbete för pastorerne, som de numera helt och hållet eller i det närmaste sluppit ifrån. De sjuke och fattige få kommunerne sjelfva nu draga försorg om, utan att presten dermed besväras, och genom de alltmer fullkomnade folkskolorna, behöfver presten inskränka sin förr mödosamma religionsundervisning åt ungdomen till en föga arbetsam repetitionskurs af katechesen och bibliska historien vid barnens första nattvardsgång. Pastor i Örebro är en kommuasens tjensteman likasom dess öfrige tjenstemän. Såvida han icke skall anses för något öfvermenskligt väsende, som behöfver mera och dyrbarare föda, kläder och hvad för öfrigt till lifvets uppehälle erfordras, än andra menniskor, så bör han få vara nöjd med att ställas i jemförelse med dessa andra stadens tjenstemän. Dess borgmästare t. ex. åtnjuter icke mer i löneförmåner än omkring 5,000 rdr (bostaden inräknad) och jag vet icke hvarför pastor skall hafva mera, men om likväl för den sednare nu bestämmes 7,000 rdr, så är det, efter min öfvertygelse, ett maximum, hvilket vore oskäligt att öfverskrida. Sjelfva embetet ålägger pastor, liksom prester i allmänhet, ett enkelt och flärdlöst lefnadssätt, och ehuru Örebro är ett regalt pastorat, så kan jag icke inse, att församlingen derför skall betungas med en sådan aflöning till pastor, att han dymedelst lätt kan förledas att vilja spela en katolsk prelats roll; få medel att lefva i öfverflöd och lyx och tillfälle att deltaga i politiska angelägenheter och strider, som borde vara alldeles främmande för . en evangelisk herdes omsorger, och detta medan hela pastoralvården i församlingen finge skötas af en underordnad prestman, med måhända ringare kunskaper, i hvad till pastoralvård hörer, än den med 3,000 rdr aflönade komministern. Föröfrigt och på det att, såvidt möjligt är, det förhatliga af begåfningar eller dusörer i och för presterliga tjensteförrättningar må alldeles upphöra, får jag yrka att, i sammanhang med den nya regleringen af presterskapets löner härstädes, uttryckligt förbud bör stadgas för dusörers mottagande och att öfverträdelse af slikt förbud må som tjenstefel anses. Örebro den 19 okt. 1865. H. I. Gyllander.