Dagens Nyheter – 15 mars 1866, sida 1

LYSDIODER hvilka fcke äro represeuterade i underhuset. Under de fem åren, 1842 vill 1846, var den ärliga budgeten i medetal 52,250,000 pd sterl., från. 1847 till. 1857, 51,750,000 p. st.; hän SÖT till 1856, 56,700,000 p. st; (sistnämnde period innefattade tiden för Krimkriget), och uuder de sista åtta åren 69,200,000 p. st. Detta sista var under den nuvarande finansministerns styrelse. Under de sednaste åren hade yi utgitvit en million mera i månaden, än de ordiuarie statsutvifterna voro i medeltal före Krim-hriget, eller 12 millioner mera om aret. Det årliga anslaget för landtförsvaret under de fem år, som föregingo Krim-kriget, var 2,350,000 p. st., och under de sista fem åren har det varit 16,100,000. Medelsumman för sjöförsvaret under de fem åren före kriget uppgick till 6,520,000 p. st. och under de sista fem aren till 11,800,000. För ett fjerdedels sekel tillbaka ansågos 2 millioner tillräckliga för hela den eivila förvaltningen; nu behöfdes derull 8 millioner. Han visste att man skulle påminna honom om de årliga minskningarna i pålagorna. Men han tillät sig påstå, att ingen mivskniug egt rum, utan endast förändringar. Finansministern hade nog sörjt för att genom sina s. k. mnedsättningar erhålla af folket alldeles lika mycket, som föregående finansministrar erhållit utan dylika. — Han sörjde: för att erhålla mycket mera, ty ingen hade hittills uppuått eu så stor inkomstsumma som 70 millioner om året. ön annan fråga vore hvad de skulle företaga sig med den framlagda propositionen om statsutgifterna för innevarande år. Talaren ville för sin del föreslå, att man borde taga råd af den ärade medlem af uuderhuset, som 1848, då han ännu icke var ledamot i regeringen, yttrade, att anslagen för försvarsväsendet till lands och vatten hade nätt en sådan höjd, att de öfverskredo hvad parlamentet kunde stå ut med., (Det var Gladstone sjelf som yttrade detta.) Regeringen hade då tagit tillbaka sina propositioner för att närmare granska dem, och, sedan de blifvit hemställda till en komitet, uppstod det resultat, att de begärda anslagen afkortades med en summa af 3 millioner pund. Låt nuvarande regering följa detta system äfven nu; återremittera propositionerna, så att regeringen må noga granska och nedsätta dem, och må de sedan återkomma i en betydligt förminskad skala. Tal. ville påminna underhuset om en beräkning, som han framlagt vid ett annat tillfälle. Den var grundad på medelutgifterna af 6,150 familjer i Manchester, Rochdale och Bacup. Han visade att en man med hustru och tre barn, som förtjenade 30 shillings (27 rdr) i veckan, utbetalade 3 sh. 4 pence i veckan (3 rdr), icke i direkt skatt, utan hvad som motsvarade en bevillning till samma belopp i skatter, lagda på artiklar, hvaraf de hafva behof. Han medgaf visserligen att tullarna på socker och the sedan dess blifvit nedsatta, men man torde icke kunna förneka, att en arbetare med hustru och tre barn, som förtjenar 30 sh. i veckan, direkte eller indiiekte taxeras efter en skala, motsvarande en bevillning af 1212 procent, hvilket visar det obilliga uti det förhandenvarande finansiella systemet. Vore det öfverraskande, att pauperismens tryck under dessa förhållanden vore så stort, som det är? Om man toge i betraktande dessa omständigheter och den ofantligt tillvöxande fattigdomen, skulle man ej förvåna sig öfver, att afgilterua till fattigvården i England och Wales voro år 1864 trettio öre högre för hvarje person, in är 1846, då hvete ETTER RR RENT SR NAR AON