Dagens Nyheter – 9 mars 1866, sida 1

Ännu mer om konskriptionen. Ordspråket säger: Vill du undvika kriget, så bered dig derpå. I det monarkiska Europa har denna sentens med välbehag begagnats af regenterne, för att århundraden igenom mer och mer öka den militära lyxen och dermed folkens bördor. Det blef Amerika förbehållet visa det fördomsfullå Europa, att det budord, vi nyss anförde, ej alltid behöfver slafviskt följas; det visade detta, då det utförde sitt jättestora krig mot sydstaterna, deruuder det liksom stampade härar fram ur jorden: de talrikaste, som någonsin förts i fält, utan att under föregående tider plåga sin ungdom och sina medborgare med mångårig soldatdressyr, utan att förspilla landets tillgångar på — krigsmakten till lands och vatten, Om i Europa deremot en makt — en stormakt skall det naturligtvis vara — inkallat nya trupper under: fanorua, eller byggt en ny fregatt, ett nytt vidursskepp, genast skulle dess granne gubevars icke vara sämre, utan straxt göra detsamma efter, äfven om den hemrka skepnaden af statsbankrutt stod aldrig så hotande framför det konungsliga eller kejserliga husets dörrar, äfven om finansministern — sällan sympatiserande med krigsministern — aldrig så mycket prutade deremot. Det har gått så intill denna dag, och resultatet blifvit det: att Europas närvarande krigsbudget uppslukar mer än hälften af alla inkomster. Hvad som mest bidragit att underlätta detta oupphörliga ökande af militärstaten för krigslystna regenter, har just varit införandet af konskriptionen, hvilken, serdeles 1 folkrikare länder, framskaffat massor till mönsterborden och på samma gång blifvit för folken ett af de värsta plågoris samt det mest förderfliga hinder för ländernas odling och civilisationens sanna utveckling. Konskriptionen efterträdde det slag af stående härar, som i 16:de och 17:de århundradena förhärjade, under fala anförare, Europas sköna