Dagens Nyheter – 5 mars 1866, sida 3

skofvet af denne ej bestreds, blet målet tiil annpal dag uppskjutet, på det att svarandena under tiden skulle blifva i tillfälle att taga del af de mot dem gjorda angifvelserna. Riksdags-Nyheter. Standenrs plena sistl. lördag. för. och eftermiddag. ANSLAGEN TILL LAÄNDTFORSVARET. Adeln afslutade pröfningen af dem. Ståndet godkände hufvudsakligen hvad statsutskottet tillstyrkt, men derutöfver beviljade det 80,000 rdr till skyddstält (förkastadt af de öfriga.) Det förenade sig med borgarståndet om att begiära hos regeringen plan till anläggande al en artillerikasern på höjden bakom lifgardets till häst och Svea gardes kasern. — Bondeståndet alslutade äfven denna sak. Det ådagalade fortfarande att det känner huru väl de skattdravande behöfva att få behålla någon smula af hvad de förtjena. FÖRSLAGET OM EN VAPENKOMITE , alstyrkt al statsutskottet, har äfven blifvit förkastadt af alla stånden, utom af borgarståndet. ANSLAGEN TILL SJÖFÖRSVARET beviljades af tre stånd och voro förut beviljade af presteståndet. Statsutskottets utlåtande angående sjöförsvaret omförmilde i första punkten sjöministerns plan för Sveriges sjöförsvar. DBorgareståndet godkände detta förslag genom att utan diskussion bifalla utlåtandet. I bondeståndet gal man ett ännu amplare instämmande i sjöministerns plan. Lönnberg fästade uttryckligen uppmärksamhet på att ständerna hade skäl abt vara tacksamma mot den nuvarande sjöministern, som haft mod och ihärdighet att genomföra en ny försvarsplan i sjösendet, och uppmanade ståndet att genom ett förtroendevotum visa ministern sin erkänsla för hans nyttiga sträfvauden. Sv. Bergström fann utskottets utlåtande genomgånget al en sparsamhetsprincip och atfattadt med eu omtanka, fullkomligt i motsats till utlåtandet om landtförsvaret. Ståndet biföll hela förslaget. Hos adeln mötte det deremot motstånd. Striden derom fortgick öfver fyra timmar i lördags afton. Kapten Brakel öppnade den naturligivis med anfall mot det föreslagna skärgårdsartillerict. Skepp behöfvas icke i kanalerna och sjöarse, sade han; skulle fienden våga sig in i Göta kanal, så behöfde man endast spränga slussarne. Han framdrog att grefve Platen i den sjöförsvarsplan, som han framlade för femton är sedan, hade förklarat det rent af motbjudande att tvenne olika befäl skulle bildas, ett för sluparne och ett för de större skeppen. v Friherre Skogman yrkade att ståndet skulle antaga hans reservation mot statsutskottets utätande. Hufvudpunkten i denna reservation är förslaget: att rikets ständer, med anledning af auförda betänkligheter vid den af K. M:t beslutade fördelningen af flottans befälspersonal på två serskilda vapen, hos K. M:t anhälla att bemälde nya organisations utförande mätte tills vidare uppskjutas. Grefve Ptatnn i sitt svar angaf ett af de förnämsta skälen för den kungl. propositionen vara statskushållning. Detta har ingen al motståndarne berört. Han erkände det af kapten Brakel citerade yttrandet, men 1851 ärs förslag och förhållanden voro annorlunda. Yrkäde bi fall till statsutskottets förslag. Kapten Lagerberg, åberopande att han egde större erfarenhet än kapten Brakel, enär han varit chef såväl på sjögående fartyg som på en monitor, förklarade monitorerna förträffliga äfven utanför skärgården och gillade till alla delar statsutskottets förslag. Ofversten frih. Hlinkowström förenade sig i frih. Skogmans reservation, angrep planen att bilda ett skärgärdsartilleri och menade att armen, som hittills icke fått yttra sig i denna fråga, borde genom en komite få uttula sig, samt yrkade, att adeln, ilikhet med presteståndet måtte låta de gamla anslagen fortfara utan att inlåta sig i någon prötning af det kungl. förslaget. Kapten Brakel gick nu att betrakta åtgärden ur statshushållningens synpunkt, men kunde då ej förstå att hushållning kan åstadkommas genom att dela officerskåren i tvenne. Han sade ifrån att det vore hans sträfvan att bereda grefve Platen ett moraliskt nederlag (skratt). Ilan anförde exempel från historien, såsom att Danmark aldrig skulle förlorat Schleswig om det haft en ordentlig flotta. Sedan kapten Lagerberg genmält öfverste Klinckowström, tog kommendörkapten Adlersparre till ordet och vände sig först mot kapten Brakel. Hvad monitorerna angår, sade han, så kunna de användas hvar som helst; de kunna alltså uppträda angripande och ej stanna blott inomskärs som försvar; de göra således samma nytta som linieskepp. Mot frih. Klinckowström visada han hvarutinnan och huru mycket