Dagens Nyheter – 23 februari 1866, sida 3

Om Smålands herrligheter. En brefskrifvare till Sundsvallsposten skrifver om Småland en hop saker, hvaraf man kan sluta till att detta landskap måtte vara ett af de förnämsta på jorden. — Förmögenheterna — säger denne — är i Småland nästan uteslutande i infödda smålänningars händer. Getapulien är kanske för närvarande det lyckligaste lottade af Sveriges landskaper. Detta omdöme är kanske för mycket imdividuelt, men det är också ett omdöme af en individ. Vi veta alla, att mången småländsk oxdrifvare, efter att några år ej varit afhörd i hemorten, dykat upp på Stockholms börs och tagit säte och stämma ibland dess magnater. Hvad som kanske ej är allmänt kändt är att i verken i Stockholm och vid landstaterna anses smålänningar för de dugligaste ämnen till goda embetsmän. Vår största sångerska är född i en torparestuga i Småland. Få vi sätta tro till Pariser-tidningarne — och hvarför skulle vi ej göra det, då man vet, att dessa sällan slösa med för mycket loford på utländska artister — så står Christina Nilsson till och med öfver Jenny Lind. En af nyare tidens store målare, Marcus Larsson, hade sin vagga i Småland. I fråga om att på duken framkalla ett stormande haf var han kanske den främste ibland sina samtida. Vill man ha ett par utmärkta oxar — hvar taga dem, om ej från Småland? Kan någon framvisa en ostsort, som i godhet täflar med Smålands prestost? Jag tviflar storligen derpå. Den stora efterfrågan denna ost ännu har i verldsmarknaden visar bäst dess förträfflighet och afvisar således hvarje invändning mot sanningen häraf. Takskiffer har förr tagits ifrån England. Ur nationalekonomisk synpunkt är detta mindre nyttigt. Fråga uppstod om ej detta nyttiga och varaktiga taktäckningsämne skulle finnas inom landet. Kanske i Småland? En bergmästare i Småland börjar fundera på saken och resultatet var, att sådan skiffer — det påstås att den i eldfasthet öfvergår den engelska — verkligen fanns i Småland. Hvilka hafva vi — särdeles i Norrland der trähusen äro illa ombonade — att tacka för att vi hädanefter kunna de långa och kalla vinteraftnarne få sitta i våra rum utan att hacka tänderna? Några företagsamma smålänningar, som vid Munksjö pappersbruk tillverka förhydningspapp i långa banor. Hvarest finns verldens bästa tändstickor om ej i Småland! Ja, Rika Morbror får visst förändra sin visa något och i stället för Rio Janeiro bör det kanske heta: Småland, det är ett land, som duger. Boskapen äter visserligen ej färsk spe nat med ägg i, men något ditåt måtte det väl vara, ty annars kunde ej oxarne blifva så feta eller osten så god. Der växer väl icke guld på åkern som potatis, men guld finnes dock i Småland. I Alhesta socken, 4 å 5 mil från Ekesjö, finnes anledningar till guld, tenn, koppar och jern. FE EE DERE?