Dagens Nyheter – 19 februari 1866, sida 2

Riksdags-Nyheter. Alla fyra stånden hade plena i lördags. Det kungliga förslaget om 45,000 rdrs anslag för att utdela 2,500 exemplar af Posttidninyen yratis öfverlemnades af adeln till statsutskottet utan att någon yttrade sig hvarken för eller afstyrkande. Hos presteståndet förekom deremot en mycket treflig diskussion om förslaget. Många af det kristligt sinnade ståndets ledamöter passade på att hämnas på pressen för att den medverkat till ståndets undanskjutande från den politiska makten. Dr Bundgren började med ett klassiskt anförande. Han yttrade deri, bland annat, ungefär följande: Pressens alster i vårt land äro den gamla tidens folkledare. Då man ser lem på gator och gränder, i hydda och slott liksom i Athen slitas om folkets gunst, månne det är rätt af regeringen att inträda bland dessa folkledare? Månne det är på denna väg folket vill se regeringen slitas om dess ynnest? Jag tror det ej, och hoppas till Gud, att den tiden aldrig måtte komma. Regeringen må tala genom sina handlingar, och numera genom sina ministrar till båda kamrarne, men ej genom pressen; men om den behöfver göra det, så kan det ske hädanefter som förut. Och vill den göra det, så behöfver den blott ge sådant tillkänna, för att den tidning, der det sker, skall vinna större spridning än alla andra tidningar. Eller sär det tänkbart att den bästa af ministerer ej skuile såsom tidningsutgifvare kunna täfla med den sämsta af alla tidningspressari