Dagens Nyheter – 19 februari 1866, sida 1

Den sämsta af alla tidningspressar i verlden. Det var den svenska tidningspressen som i lördags erhöll denua titel af samme doktor Rundgren, som nyss förut med lika mycket skäl sökt visa att det nyare svenska tullsystemet borde anses för det sämsta af alla tullsystemer i verlden, och som kort dessförinnan hade predikat att den föreslagna syenska riksdagsordningen skulle blifva den stimsta af alla riksdagsordningar — densamme som aldrig annat är i satirisk mening talar om den bästa af alla ministörer. Kakelugnsmakaren Pettersson, representant i borgarståndet för Stockholms femte valkrets, delade fullkomligt den åsigt ov pressen, som den anudlige representanten från Norrköping uttryckt. Han ville bevilja hvad anslag som helst för att få pressen här i landet bättre, (Detta anbud lärer nog Dagligt Allehanda passa på att åberopa till sin förmån.) Hvad som troligen skall öfverraska mången, då dessa yttranden blifva bekanta, är att d:r Rundgren och kakelngnsmakaren Pettersson hafva en så fullkomlig k kännefdlom om tidningspressen i alla yverldens länder, som deras yttranden förutsätta. Vi torde vil våga säga, utan att det blifver ansedt alltför anspråksfullt, alt vi någorlunda känna den utländs ka tidningspresson. Men ändock bekänna vi att vi ännun ioke ens äro riktigt förtrogna med pressen i Narge, Danmark, Tyskland, England, helgie n, Pranköike och Nordamerika, samt att vi icke lärt känna den italienska, schweiziska, fyska, s yanska och turkiska pressen annat än genom Glfalliga utdrag, som andra länders tidningar meddelat eller genom ett och annat nummer som någongång fallit oss i händerna. Ungefär på samma ståndpunkt torde de öfriga redaktionerna af politiska tidningar i Stockholm stå, hyad kännedomen om den utländska pressen heträffar. För alt förvärfvu så pass mycken kunskap om denna, fordras dock, utom åtskillig språkkunskap, att man dagligen och under olika perioder, under lugna såväl som oroliga tider, läser de utländska tidningarne och att man icke inskränker sig till att studera en och annan tidning, utan bär tillgång till flera tidningar med skilda politiska färger och som iäro afsedda för olika folkklasser. Detta studerande af de utländska tidningarne är för en tidningsredaktör nästan den mest