Dagens Nyheter – 13 februari 1866, sida 1

SS gör det möjligt att befara, det hän skulle kuna handla mindre oväldigt. : Som hvar och en vet innehåller mäklarestadgan 8: ,Mäklare vare ej tillåtet att idka handel med vexlar elter varor eller att i sådan händet deltaga, vare sig omedelbart eller med begagnande af annan persons namn; — — — Denna paragraf hindrade icke stadsmäklaren J. IHoln att göra högst betydliga vexelslut för egen räkning, men dertill behöfdes namn, och det har länge varit bekant att hre Johns Komp., Schmidt, Berger Komp. m. fl. firmor utgjorde villiga redskap. Numera är det genom hr Holms böcker upplyst att Ir Schwans firma Schön Komp., äfven låtit begagna sig för samma ändamaäl vill trasseringar på hrr Hesse, Neumann Komp-i Altona och andra. Vi känna icke om de efter 1857 års kris så illa beryktade ricambio-räkningarne ännu blifvit nöjaktigt. förklarade. Vi hafva nog af den bedröfliga pligten att beböfva anteckna, att den, som haft beankofullmäktiges uppdrag. att vara vexeldeputerad för rikets ständers bank, samtidigt tillåtit, sin egen firma att mot provision vara en edsvuren stadsmäklare behjelplig att öfverträda mäklarestadgan, Ar sådant icke egnadt att framkalla ett misstroeudevotum? Bör den, som sådaut g gjort, sättas im i styrelsen för en inrättning, om hvars anseende man bör vara mån? En Göteborgstidning talade nyligen om gagnet af enig samverkan mellan riksbanken och riksgäldskoutoret. Hvad man har att hoppas i det afseendet, derom lemnar hr Schwans inträdestal i borgarståndet ojäfaktigt vittnesbörd. Här på platsen är det väl bekant avt riksgäldekontorets fullmäktige skulle ause säsom cn förödmjukelse att till riksbankens fullmäktige afläta uägon framställning, som kunde bero på bankofullmäktige att bifalla eller afslå. Det Schwanska talet har vunuuit en sorglig namnkunnighet på Europas förnämsta penningemarknader, och återväljandet af hr Schwan skulle i utlandets ögon gälla som ett vitsord att hans obestyrkta allokution inuebure bedröfliga sunningar.