Dagens Nyheter – 6 februari 1866, sida 2

der han slagits samt förtälja långa berättelse om huru det tillgick vid alla olika tilifällen och hvilka mästerligt riktade värjstötar han sjel ofvit och mottagit. De unga fransmimnen vore af naturen mycket stridslystna, och kommen dören tycktes reutaf ligga an på att utbild: dem till riktiga slagskämpar. Också blefvo då alldeles odrägliga, betedde sig oförskämdt mo alla, bröstade sig vid minsta ord och voro hvarje ögonblick färdiga att fatta i värjfästet Som deras begär att komma 1 tvist med folk oupphörligt tilltog, bemödade sig spanjorerna i dubbelt mått att beherrska sig sjelfva och iakt taga foglighet i sitt uppförande. Det var för gälfves. De franske herrarne tycktes ha satt sig i sinnet att reta vår galla och gåfvo oss hvarken rast eller ro. En sådan sakernas ställ. ning kunde icke bli af lång varaktighet. Mina landsmän sammankommnio hos mig, och vi öfverlade om lämpliga medel att qväsa de påflugna herrarnes öfvermod. Det beslöts att jag skulle besöka kommendören Foulquerre och bedja hohom, så vidt på honom ankom, söka stäfja de missbruk, hvartill han gifvit anledning. Jag skulle framhålla för honom det opassande i de unga fransmännens beteende, och att han ensam förmådde åstadkomma någon andring deri, han som genom sitt ädla namn, sin oerhörda rikedom och sina utmärkta personliga egenskaper egde ett stort anseende bland och mycket inflytande på sina landsmän. Jag ämnade göra denna framställning på ett så höfligt sätt som möjligt, men var dock på förhand nästan säker om att en duell skulle bli följden deraf. Jag var också förtjust öfver att ha erhållit detta förtroendeuppdrag och det