Dagens Nyheter – 5 februari 1866, sida 1

Åter försök att bereda ökade inkomster åt presterskapet i Stockholm. Alltsedan 1851 hafva pågått försök, ytterst utgångna från presterskapet i hufvudstaden, att förmå dennas invånare till att antingen öka sina herdars inkomster eller ock minska deras göromål genom anställande af ökadt antal prester. I dag dyka dessa försök åter upp på kyrkostämmor i Katrina, Nikolai, Jakobs och Johannis, Maria samt Ladugårdslands församlingar. Denna gång föreligger frågan i följande form: huru och på hvad sätt må delning af,dessa församlingar kunna åstadkommas? År det då nödigt att dela församlingarne? Nej. Det synes icke hafva mött några hinder för det nuvarande presterskapet i Stockholm att uppfylla alla sina åligganden. Det har icke försports att messfall inträffat i någon kyrka, eller att någon som behöft presterligt biträde till bröllop, begrafning eller barndop icke kunnat på önskad tid erhålla det. — Från presterskapets sida säges att somliga församlingar äro för stora att sköta; men det finnes i flere af våra landskaper lika folkrika församlingar (i. ex. i Wermland pastorater med 17—18,000 och 21—22,000 invånare), hvilka kunna skötas af ett ej större antal prester, oaktadt dessa församlingar äro vida svårsköttare, emedan en stor del af folket bor på så långt afstånd från kyrka och prestboställe. — Och om det fordras större verksamhet nu än fordom för att uppehålla sedligheten, så måste tagas i betraktande att det nu för tiden utgifves ofantligt mycket flera andliga skrifter än förr, hvilka till ej obewdlig del utdelas kostnadsfritt och hvilka ej kunna förfela att göra lika god verkan som presternas egna predikningar. Dessutom hafva församlingarne ganska rik tillgång på att få höra Guds ord af frivilliga predikanter i särskilta kyrkor och bönehus, och om dessa predikanter än skulle