Dagens Nyheter – 2 februari 1866, sida 1

Maximilians framfart i Mexiko. Republiken Mexikos (icke den inkräktande kejsar Maximilians) sändebud i Newyork, hr Romero har underrättat Förenta Staternas utrikes-sekreterare Seward, att den såkallade kejsaren af Mexiko utgifvit en kungörelse, deri han, tvärtemot sanningen, påstår att presidenten Juarez har lemnat Mexiko, och på grund af denna falska premiss gör han den slutsatsen att försvararne af republikens sjelfständighet ej hafva någon anförare, och kunna derföre betraktas som kringströfvande banditer, hvilka alla skola nedskjutas, hvar de anträffas med vapen i hand, utan afseende på deras stånd, eller det parti de tillhöra. Genom denna kungörelse dömas till döden alla väpnade män, som icke äro franska soldater, alla patrioter, som man orätt gifvit namn af guerillas, och alla officerare i den lagliga mexikanska armen. Denna orättvisa stränghet är fullkomligt stridande mot de milda löften Maximilian gjorde, då han landsteg vid Vera Cruz i maj 1864. I ett bref, dateradt den 20 nov. 1865, inberättar br Romero vidare till Seward: Den barbariska och blodtörstiga kungörelsen har redan blifvit satt i verkställighet. Det är min sorgliga pligt att underrätta er om, att generalerna Artega och Salazar, öfverstarne Diaz, Paracho, Villa, Gomez, Perez, Millecuia och Villanos, fem öfverstelöjtnanter, åtta kaptener och ett antal officerare af lägre rang blifvit fängslade af fransmännen i Santa Anna, Amatlan och Michoacan, hvilket synes af de officiella rapporter, som ingått från nämnde ställen. Dessa generaler och officerare tillhöra republikens reguliera arme, och äro män med uppfostran, samt hafva alla fäktat för sitt lands oberoende från den dag fransmännen landstego i Mexiko. Dessa utmärkta mexikanare hafva nu blifvit aflifvade i kraft af usurpatorns blodiga kungörelse, men i strid mot krigets lagar och all rätt. De båda generalerna och fyra af öfverstarne skjötos vid Uruquan den 21 oktober, men någon officiel rapport om afrättningen har icke blifvit offentliggjord. Dessa offer skola helt säkert ej blifva de enda och de kejserliga trupperna skola ej skona någon af republikens soldater, som tages till fånga af dem. Straxt efter den första framställningen af hr Romero, skref hr Seward till amerikanska ministern i Paris, sägande: På presidentens vägnar får jag uppmana er att fästa franska regeringens allvarliga uppmärksamhet på den militäriska rättskipningen i Mexiko, enligt hvilken den republikanska armeens officerare och soldater, tillfångatagna af fransmännen, förnekas de rättigheter, som enligt alla nationers lagar tillkomma krigsfångar. Då hr Seward erhöll underrättelsen om officerarnes tillfångatagande och afrättning skref han genast till unionsministern i Paris, sålunda: Med stöd af min förra skrifvelse har jag nu den sorgliga pligten, att delgifva er den underrättelse som inlupit från Mexikanska republikens minister, och som tillkännager att flera af den republikanska armens officerare blifvit tillfångatagna och afrättade af de kejserliga. Jag uppdrager åt er att påkalla franska regeringens allvarliga uppmärksamhet på förhållandet, och att underrätta hr Drouyn de