Dagens Nyheter – 29 januari 1866, sida 2

han ej heller under vägen låtit någon åka med sig. Anders Andersson förklarade det han vore fullt öfvertygad derom, att ingen kunnat åtkomma väskan sedan han emottagit den af Melens skjutsgosse, utan förmenade att brottet blifvit begånget innan posten ankommit till Leksands Noret, ehwu detta ej observerats å postkontoret i Gagnef, och herr majoren Hjärne ansåg detta ej eller omöjligt, enär påsarne, ehuru uppbrutna, voro åter omlindade med segelgarnet och skåran å väskan befanns i sjelfva sidovecket af densamma. Belöningsmedaljer. Stockholms enskilda handtverksförening har beslutat att för utmärktare arbetsprof tilldela föreningens belöningsmedalj i brons till hattmakarelärlingen G. Hansson, som lärt hos hattmakaren P. Söderström, och har tilldelat förenirgens belöningsmedalj i brons för utmärktare arbetsprof till förgyllarelärlingen P. G. Andersson, som lärt hos förgyllaren T. Schatz. Två prester. Malmö Snällpost har börjat meddela lefnadsteckningar öfver prestmän i Lunds stift som aflidit 1865. De äro författade af signaturen —k. (Att döma af det utmärkta framställningssättet, torde de vara af kyrkoherden Schönbeck.) Vi taga oss friheten meddela ett par af dessa lefnadsteckningar: Samma dag prosten Broom afled i Lund, afsomnade prosten och kyrkoherden Jacob Niclas Palmgren i Gudmuntorps prestgård i en ålder af 63 år. Prosten Palmgren var född i Gullholm, ett ganska betecknande namn på mannens födelseställe. Med en bland prester sällspord förmåga att hushålla med denna verldens goda, förenade prosten Palmgren stort ordningssinne och utmärkt energi i ekonomiska företag. Kyrkorna i pastoratet, folkskolorna och prestgården bära derom vittnesbörd. Hade det på hans tid, såsom på rektor Lunells, varit brukligt att uppmuntra andlige män med ekonomi-direktörs-titeln, skulle densamma icke funnit honom oförtjent. I stället hedrades Palmgren med prost-titeln, hvilken han bar till och med innan biskopen hann att gifva den. Prosten Palmgren blef kyrkoherde i Gudmuntorps och Hurfva församlingars pastorat 1845 på kallelse af Patronus Ecclesie. Han bar redan då i fickan en annan kallelse, neml. till Grönby stora pastorat, en kallelse, med hvilken den egenheten egde rum, att den icke ursprungligen var ställd till honom, utan på honom transporterad af en man vid kongl. postverket. Denna sin förstfödslorätt, om man så får kalla den, utbytte dock Palmgren, då Grönby pastorat blefledigt, mot en ringa grynvälling. Prosten Palmgren saknade icke förmåga som talare och uppträdde alltid med en viss frimodighet, för att icke säga tvärsäkerhet. Vid prestmötet 1858 gjorde han sig förtjent af det obefordrade presterskapets tacksamhet genom sitt förslag, att alla annexoch mensalhemman skulle upplåtas åt stiftets adjunkter, men förslaget vann ej sympathier, hvadan annexoch mensalhemman den gången förblefvo i pastorernes eco. Till följe af olveckshändelse under färd från Grefvie annex-kyrka, afled S. M. adjunkten Nils Andreas Andersson i Förslöfs prestgård den 20 februari, i en ålder af 54 år. Andersson hade bland allmogen förvärfvat sig ett visst anseende som predikant, ehuru hans tänkesätt var mycket olikt andras, liksom den snitt han brukade på sina kläder. Han gick nemligen klädd i blus, äfven då han tjenstgjorde som prest. Andersson var en bland de äldre adjunkterna i stiftet.