Dagens Nyheter – 27 januari 1866, sida 1

kan göra. Hvarje man skulle då bemöda sig att blifva en god egendomsherre och en god arbetsgifvare, emedan han kunde vänta att en dag stå såsom parlameutskandidat, inför det folk som han nu kan behandla ned förakt. Lord Russel inledde sitt svar på detta tal och de flera andra som höllos till honom med följande ord: Jag har hört de åsigter ni med stor förmåga uttalat och det gör mig stor glädje att finna att en del arbetare ha så väl kunnat framföra dem. Jag har alltid hyst den åsigten att man gjort de arbetande klasserna stor orättvisa derigenom att man försökt, ej blott att nedsätta deras förmåga, utan äfven deras vandel. Beträffande den nu föreliggande frågan, så kan Jag icke, churu jag med stor aktning lyssnat — såsom jag är skyllig att göra, enär det tillhör min tjenst — till hvad som xttrats, säga att jag 1 allo instämmer dermed. Lorden uttalade sig derefter på det sätt som i torsdagsuumret är omniämndt. Den första delen af lordens tal ha vi anfört egentligen för att visa huru förändrade omständigheterna blilvit på 30 år, och hvarpå kan anföras som prof det bemötande, en deputation af reformvänner rönte 1830 af dåvarande premier-ministern, hertigen af Wellington. Deputationen kom äfven då för att föreställa honom den bjudande nödvändigheten af någon åtgärd från ministerens sida för att tillfredsställa folkets fordringar. Derest sdant icke sker, sade den talande, kunna vi icke svara för lugnets upprätthållande. — Och hvem har väl bedt er svara för det? genmälte den barske gamle soldaten. Vi kunna sjelfva svara för det, tillade han med ett hvasst betecknande smålöje. Den förvånade deputationen tyckte det var bäst att gå ifrån det så skarpt afbrutna företrädet. När de tysta och harmsna kommo nära dörren, kallade hertigen dem tillbaka. Mine herrat, sade han — och deputationen väntade måhända något försonande ord — ni ha ert hufvud på era axlar nu — var så kloka och behåll det der Deputationen gick, sålunda underrättad om att det var så godt som högförräderi att med en minister tala om reform. Men icke desto mindre måste hertigen af Wellington innan årets slut lemna ministeren och representationsreformen (sådan den då var!) gick igenom 1 parlamentet två år derefter. rnNre KORA SÅR RE Re Or SN NE Ort ÖN RE RRENO KN FP DEER ROK NR ERNER ÖS ÅRA AR ARR RER RAA