Dagens Nyheter – 27 januari 1866, sida 1

Sen VÄL VAN AR CIA MM UI UN UCLA AMA allmän valrätt. ;oooSåsom vi förut omtalat, hade ett mycket stort arbetaremöte i London utsett en deputation som skulle till premier-miuistern, lord John I Russell, framföra detta mötes (af hela engelska I arbetsklassen delade) åsigter om nödvändigheten att framlägga för parlameutetet ett förslag I att införa allmän valrätt, i stället för den nuvarande höga census. I denna deputation deltog bland andra hn murare eller stenhuggare (stone-mason) vid namn -Conolly. Hans tal till lord Russell var genom sin klarhet och måtta ett ar de märkligaste man på länge läst om denna sak, och då allmän valrätt äfven hos Oss ännu är något som eftersträfvas, så tro vi det göra godt att anföra Conollys skäl. Ian sade: Jag behöfver icke vidlyftigt tala om den rätt vi, såsom bidragande till att upprätthålla landets styrelse genom att betala skatter, ega ull att äfven hafva någon röst vid I valet af de riksdagsmän som besluta skatterna. Den utmärkte ledamoten af statsrådet, finansministern hr Gladstone, har fullständigt afejordt den frågan. Ingen menniska med någorlunda sundt förnuft kan förneka vår rättighet i det hänseendet. Man säger att det skulle vara farligt att medgifva oss denna rättighet. lar då värt förhållande under de förflutna åren i något afseende gifvit skäl för detta påstående? Finns det på hela jorden något folk mera fredligt samt lag och ordning undergifvet än arbetsklassen i detta land? Vidare säger man, J att om allmän valrätt blefve införd, skulle vi alla hålla tillsammans vid valen såsom en klass och sätta in några män ur vår egen krets. Till svar på detta inkast åberopar jag den väg arbetsklassen hittills följt. I många af de städer, som nu ega valrätt, har arbetsklassen ett ande röstetal, men jag kan icke se att öfverväg de skickat till underhuset män som äro ovärdiga att sitta der. I Brighton har arbetarnes majoritet valt professor Faweett, ehuru han hade den stora olägenheten att vara blind, emedan de visste att han var en man med stor förmåga. I Westminster-distriktet här i London lemnads arbetarne sin röst åt hr John Stuart Mill, emedan han också är en man med stora gåfvor, och i det valdistrikt jag tillhör, Lambeth, bistodo arbetarne af samma anledning till att välja hr Thomas Hughes. Hur kan man då säva att om deras makt blef utsträckt, de icke skulle utöfva den i samma riktning? I Coventry ha arbetarne skaffat öfvervigten åt tvenne konservative, medan de deremot valt liberale i andra distrikter; 1 sjelfva verket äro de lika inkonseqventa 1 sin omröstning som någon annan klass. Vi hafva icke något intresse som är skildt från det öfriga samhällets. Landets lycka ligger oss lika mycket om hjertat som någon af rikets adel; den är till och med vigtigare för oss än för den rike; ty äfven under ett dåligt system kan den rike Iefva godt, då deremot under ett sädant system den fattige bestämdt blir förtrvekt. Men finns det icke plats. nog för oss alla i detta land? Vi begära icke den allmänna valrätten i ändamål att nedsätta den högre celler lägre adeln det allra minsta, utan vi begära den i ändamål att införa nytt Hf och spänstighet hos arbetsklassen och derigenom förskaffa den större anseende och förmögenhet. Genom att begifva oss öfver det atlantiska hafvet eller bort i till och med den nyaste och ringaste bland vära kolonier kunna vi erhålla fulla politiska medborgarerättigheter, och att man vägrar oss samma rätt i moderlandet, hvilket ammat alla dessa nyssnämude samhällen, väcker afund och missnöje hos oss. Det är en stor orättvisa att bland sju millioner menniskor blott en million har rösträtt och de andra sex millionerna äro derifrån uteslutna. Antag att vi hade valrätten utsträckt till hvarje man med god frejd, sundt förnuft och omdömesförmåga, hvad skulle följden deraf blifva? Det äricke så svårt att bedöma en mans förmåga att representera oss. Hvar och cn vet bvem som är den bästa menniskan, hvem som är den bäste egendomsherren, hvem som är den bäste arbetsgifvaren, och om han är en kunnig och bildad man, samt alltid har hyst frisinnade tänkesätt. Till att veta detta, fordras icke synnerligen stor bildning; men om vi ock gjorde det sämsta möjliga, skulle vi dock icke kunna göra något värre än som uu sker, ty ena hälften af valdistrikterna röstar för de konservative och den andra hälften för de liberale, så att alltid den ena hälften måste vara på rasande sida (skratt.) Vi lägga derför mylord på hjertat att det förslag ni ämnar framlägga för parlamentet må så mycket som möjligt närma sig de åsigter vi framställt. Genom att göra detta skulle ni göra landet den största tjenst som någon statsman någonsin gjort det, Vi stå vid en vändpunkt i vår historia; de civiliserade folken göra stora ansträngningar för sin industri, och det är af stor vigt för arbetsklassen i detta land att ny kraft och nytt lif ingjutas hos densamma, så att den må bli i stånd att med framgång täfla mad andan PAL WValröttane utan sl oa da elkall