Dagens Nyheter – 23 januari 1866, sida 2

som såg bra ut till och med vid sidan af Johanna. Hennes vackra ansigte behagade ännu mera genom det uttryck af anspråkslöshet och oskuld, som låg deri. Hon vår helt förlägen och slog blygsamt ned ögonen. Rolf frågade Johanna med låg röst: — Hvad säger du om henne? — Hennes yttre behagar mig mycket, svarade Johanna, och om hjertat är så godt som ansigtet utvisar, tror jag mig komma att bli mycket belåten med henne. Chevaliern vände sig till den tjenstsökande och sade: — Huru heter ni, mitt barn? — Honorina, min herre. — Huru gammal är ni? — Nitton år. — Har ni förut haft någon tjenst? — Nej, aldrig. — Hvarifrån kommer ni nu? — Från min hembygd, Saint-Malo. — Hvad ha era föräldrar för sig? — Min far är klädesväfvare till yrket, och som vi inte äro rika, har han skickat mig hit till farbror Samuel, för att han skulle skaffa mig en plats... — Ah! utbrast Rolf, är Samuel din farbror? — Det förhåller sig så, ser herr chevaliern, svarade juden, att min salig Antoinetta var syster till den här flickans far; men min svåger och jag ha icke samma religion... — Honorina, mitt barn, sade då herr Tremblaye, ni är från och med denna stund anställd såsom min hustrus kammarjungfru. Laga att ni i allt gör henne till viljes; ni kan då vara