Dagens Nyheter – 20 januari 1866, sida 1

partiets redlighet och oegenuytta djupare kränkt, finanserna mera samvetslöst förvaltade, de arbetande klassernas förslöande och utpluudring mera blindt genomförda, än i detta olyckliga land, der qvinnooch soldatvälde — de sämsta at alla välden såsom de moraliskt och ckonomiskt mest ruinerande — fira sina orgier, och der i detta ögonblick några äregiriga själar kämpa om makten. Och likadan som regeringen, äro o de från henne utgångna depescher r: endast lögn och bedrägeri, på samma gång i Prims proklamationer hvarje rad visar afsigten att icke jugaå nägra förpligtelser, för att slutligen kunna göra som de anudra före honom, denne ODonucl, Serrano, Zabala 0. s. v. Det är numera temligen säkert att den rådande regimen är lika misshaglig för spanska folket, som den andra — den som vill tränga sig fram — är misstrodd. Deraf deuna jäsning örverallt, denna gränslösa missbelåtenhet, i bredd med den ytterst ringa hågen att gå i god för Prim, och den lika kleua förtröstan att förhållandena genom honom skulle gestalta sig bättre och menskligare. .ODonnell tror icke på någon menniska och har skäl dertill; men då ej heller hans motståndare är någon pålitlig man, så står partiet lika, och han har utsigt att tillsvidare hålla sig uppe, om ock blott för att så snart som möjligt bortkastas. Sådant är det iutryck en uppmärksam betraktare erfar af den nuvarande oredan i Spanien. ua