Dagens Nyheter – 17 januari 1866, sida 3

MSTAMR Re Es Ve TR vigtiga frågan, huru medel skola anskaffas till bekostande af alla de expropriationer och vidtomfattande arbetsföretag, som blifvit dels beslutade, dels ifrågasatta. Naturligtvis måste det ske genom lån; och drätselnvämnden hade i sitt utlåtande öfver ämnet fixerat den erforderliga Jlånesumman till 6 millioner. Beredningsutskottet hade nedsatt beloppet till 4 12 millioner, och, med afseende på de dåliga konjunkturerna för närvarande, hemställt att 112 million måtte upptagas i form af tillfälligt lån, och 3 millioner såsom amorteringslån, samt att en delegation af 3 fullmäktige skulle utses för att underhandla om och afsluta dessa lån. För den händelse att olika tankar om de erbjudna lånens antaglighet skulle göra sig gällande inom delegationen, hade utskottet föreslagit tillsättningen af en nämnd, bestående af tolf medlemmar, till hvilken lånefrågorna kunde hänskjutas. Det tillfälliza lånet skulle återbetalas med en tredjedel vid hvartdera af 3:dje, 4:de och 5:te årets slut. Amorteringslånet skulle återgäldas under en tid af högst 40 år genom en med lånegifvaren öfverenskommen annuitet. Under diskussionen i detta ämne, som var liflig och långvarig, uttalades de mest olika åsigter. Till försvar för utskottets mening yttrade sig herrar Wallenberg, Weser, frih. Skogman och Dufva. Den förstnämxde ansåg utskottets utlåtande vittna om mycken sparsamhet. Om man befullmäktigar några personer att upplåna erforderliga pengar i det ögonblick då konjunkturerna äro gynnsamma, vinner man en ofantligt stor fördel. Peuningställningen förändras oupphörligt, och om den snart blir bättre än den nu är, hinner den åter försämra sig, imnan alla de formaliteter, som föregå och åtfölja ett stadsfullmäktiges beslut, blifvit iakttagna. -Rådman Weser frumkastade den satsen, att det tydligen var utskottets mening att, sedan det temporära lånet blifvit begagnadt för de oundgingligaste utgifterna, skulle amorteringslånet användas till betalande af detta lån, och att således det af utskotiet föreslagna lånet egentligen blott utgjorde 3 millioner. Kapten Nerman föreslog att låneswmman skulle bestämmas till 2,350,000 rdr. Ian stödde sin mening derpå, att de 600,000 rdr, som i betänkandet tagits i beräkning för hamngatan längs Ladugärdslandsviken, kande nedprutas till 400,000 rdr, om man aulade träkaj i stället för sådan af sten, och att det vore olämpligt och oegentligt att på förhand upplåna de två millioner, som voro beräknade för ännu ej beslutade arbetsföretag, då det ju kunde hända att flera af dessa aldrig blefve utaf. Konsul Duvidson förklarade sin tanke vara att man nu borde besluta upptagandet af det tillfälliga och till bättre tider uppskjuta afgörandet om amorteringslånet. Med honom förenade sig hr DL. J. Hierta, Dabnan, Billbergh och von Koch. Hofrättsrådet Montelius ansåg att man nu skulle upptaga det temporära lånet, men besluta om det andra, sedan man fått de ärenden afgjorda, hvaraf dess storlek beror. Herr Ekman ville att man icke skulle låna några pengar alls. Vid anställd votering utföll fullmäktiges beslut i enlighet med utskottets hemställan. 56 röster voro för och 27 emot. De ändamål, hvartill det sålunda beslutade 4 12-millionlånet skall användas, äro: 1) för expropriationer 2 . -982,975. 2) förjernvägens förflyttningtillDjurgården. co. 0 2 -364,200. 3) för stadens vatte suledning . 2. 1,769,223. 4) för hamngatan längs Ladugårdslandsviken. soc co co 2 2 -600,000. 5) för dräneringsarbeten å östra delen af Norrmalhn sea 2 250,000. 6) för nedanstående af hrr Stadsfullmäktige ännu icke beslutade, men enligt utskollets åsigt nödvändiga arbetsföretag, nemligen: a) anläggande af ytterligare en bro öfver Norrström -. -. . -550,000. 6) nya sjukhusbyggnader för den kommunala fattigsjukvärden . -800,000. c) ombyggnad af kurhuset —. . --130,000. d) utvidgade lokaler för stadens domstolar och verk. ov cv 2 200,000. e) kajmur från gamla slussen utefter sladsgärdshamnen. 20 234,000. f) ombyggnad af Gamla Kungsholmsbron . so so 620 2 -160,000. Summa 4,6553,220. Kgl. sekreteraren Dahlman inlemnade nu i skrift sin vid förra sammanträdet muntligen framställda motion om preglande af en medalj till minne af representationsreformen. Ilan föreslog deri att medaljerna skulle vara af 15:de eller 18:de storleken och på åtsidan bära konungens porträtt samt på frånsidan bilden af Svea skrifvande på cen tafla de betydelsefulla dagarne, den 4:de, 7:de och 8:de december. Trots generalmajor Iazelii protest remitterades ga Ell häaradningcsnyuteclattat