Dagens Nyheter – 17 januari 1866, sida 3

Hur engelsmännen piska qvinnor. Hr HM. Pringle, förut anställd som domare på Jamaica, har insändt till en af de engelska tidningarne berättelse om att bland de svarta, som ot deltagande i de uppdiktade oroligheterna på Jamaica blifvit pryglade af engelsmännen, har man räknat mer än 300 qvinnor och unga fickor, hvilka alla blifvit slagna med det förfärliga tortyrredskap, som kallas den niosvansade katten (en dagg med nio ändar). Men man måste känna något om hur denna prygling tillgår, för att inse det dubbelt gemena i detta straff. Karlarne piskas med daggen på deras blottade rygg och skuldror, under det att de för öfrigt få vara klädda, men med qvinnorna går det annorlunda till, ty de piskas efter Jamaica-mode, fullkomligt nakna, och äro under exekutionen utsatta för sina bödlars och de kringståendes oblyga blickar. Huru förfärligt detta än kan tyckas, så är det likväl sannt, och förtjenas att talas om i hela verlden, till skam för de uslingar som så handtera svaga qvinnor. Det var de vestindiska plantageegarne, som först hittade på detta omenskliga straff; det var också detta straff som tidigt i detta århundrade vickte den allmänna stormen mot negerslafverit i Vestindien, och som mäktigt bidrog till att slafveriet afskaffades der. Om också det nu som svepskäl begagnade negerupproret varit sanning, så skulle engelsmännen aldrig kunnat försvara återupptagandet af detta upprörande och mnedriga piskstraff, som till och med skulle anses för ett gräsligt barbari bland vildarne på Söderhafsöarne. Europas qvinnor, som läsa om de civiliserade engelsmännens framfart mot deras eget kön, skola intagas af harm och afsky, mot de hvita barbarer, som i nittonde seklet nedstigit till jemnbredd med vilda djur, och ändå göra anspråk på att räknas till civiliserade folkslag.