Dagens Nyheter – 17 januari 1866, sida 1

Selaweitz. Detta lilla ber Xo0oikregeringar och envaldsregeringar. När man ser tillbaka på det förflutna året och skärskådar de olika staternas ställning, så visar sig att folkens välbefinnande står i ett bestiämdt förhållande till det system, hvarefter de styras. Man kan iudela Europas bildade stater i två grupper. Den ena består af sådana stater der fasta konstitutionella skrankor blifvit resta kring regeringens makt, och den andra af sådana, der sådana skrankor antingen helt och hället saknas eller ock äro svaga och bräckliga. Man skall finna att de förstnämnda staterna befinna sig i en vida lyckligare ställning än de seduare. Ja man kan nära nog säga alt mättet af frihet inom hvarje särskild stat tillika är måttet på dess lycka och välbefinnande, Frimst bland de Europas stater, der flertalets vilja erhållit ett uttryck och gjort sig gällande hos regeringen, står det republikanska ylaud, med sin obetydliga budget), med sitt säkert grundade välstånd och sin industriella utveckling, med sin välordnade förvaltning, — Schweitz, som icke har någon stående här och ingen hofhållning, men i stället ett förträffligt undervisningsväsende, har under det förflutna året sällan varit nämndt 1 tidningarne. Och skälet dertill var att allting gick sin ordentliga bestämda gång, att inga oförvägna planer hotade att medföra yttre strider, att intet slöseri med statens medel åstadkom någon financiell förlägenhet, alt medborgarens person och egendom stod under lagens och de laglydiga myndigheternas skydd. Men den enda gång ett nödskri trängde öfver Alperna för ett i kantonen Uri tillämpadt prygelstraff, som påminde om förgångna barbariska tider, funno schweitzarne snart botemedlet, i det de förbättrade sin förbundslagstiftning i 19:de århundradets anda. En reform, hyarpå andra regeringar skulle betänkt sig hela år och hvilken somliga ännu icke orkat med — den ) Schweitz har 2 och en half millioner invånare och i år 13 och en half millioner rdr statsutgifter. Sverige har 4 millioner innevånare och för nästa år är af regeringen föreslaget 40 millioner rdr statsutgifter, oberäknadt räntorna å jernvägslånen. Sverige har således dubbelt så stora skatter som Schweitz.