Dagens Nyheter – 11 januari 1866, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Faderligt bref. En härvarande små länning fick för ct par dagar sedan ett bret från sin fader, skritvet på 3 ark. Sedan välsiguelser och välönskningar voro slut samt åker, ängar och skogar med namn och skörd beskrifna, slutade brefvet såluuda (som räckte på 3 sidor): oo ONu får jag sluta mina få rader med en kör helsning till dig Bengt min son från mig Bengt, din far, och Auna min hustru, din mor, alle dina Bröder, Sara din syster 0. s. v. allt husI folket igenom. Sedan kom turen till Jakob Persson, din farbror, Cajsa hans hustru din faster; sedan lika med hela slägten, grannar och vänner. Härefter kom turen till kreaturen: och Brunte vär häst, envis och istadig, våra oxar, julgäsen, våran skällko Rosalinda, våran storko Stjerna, våran lillko Bönan, våran tjur. — Detta fortfar. med får, svin, gäss, höns. Till sist: och från Perlan våran katt, hon har fått fem ungar. (Troligen hafva dessa ännu ej blifvit döpta, efter gubben Bengt ej med namn kunde helsa från dem.) Kälkäsen den Andra Januari Aderton och hundra Sextio och Ser. Bengt Bengtsson, Stor Bonde i Kälkåsen. Ktt hemlighetsfullt mord. En mycket gammal, 1 London bosatt engelsk lord, som deltog i angreppet mot Kjöbenhavn 1807, har på dödsbädden behänt en svår förbrytelse, som han anförda ar begick vid Jagtslottet Eremitaget i Köpenhamns Dyrehaven. Han hade fattat starkt agg till en högtstående engelsk officer, som var känd för att illa behandla sina underorduade; han passade på honom vid Eremitagen, öfverföll och mördade honom, och begrof liket under en ek, 300 alnar från slottet. Nunu vid 90 års alder erinrade han sig traktens utseende så noga, att han med full bestämdhet kunde uppgifva ekens plats för den prest, som mottog hans bekännelse. Saken är meddelad danska regeringen, som låtit företaga gräfningar, hvilka emellertid ej ännu ledt till något resultat. Ocksa ett svar. Eu tidningsutgifvare friade till en prestdoiter, men blef oupphörligt af henne hänvisad att först förskaffa sig fadrens samtycke, och slutligen gick han till presten och begärde flickans hand. — Kom i kyrkan i morgon, svarade presten, och med detta svar måste friaren låta sig nöja. Dagen derpå gick den otälige älskaren i kyrkan, men missnöjd vände han derifrån, ty presten hade till text: Min dotter plågas svärligen at djefvulen. En tidning i Österrike har blifvit dömd till att böta 15 floriner, för det han rekommenderat en reform inom tyska soldatesken, den nemligen, att preussiska och österrikiska soldater ej mätte få bära sidogevär, emedan de bruka dem så utan urskiljuing. Förmodligen tog man detta råd för en syftning på grefve Eulenberg, som med sin sabel slog ihjäl hofmästaren Otto. Uttydning på charaden i föregående nummer: Blåskägg.