Dagens Nyheter – 11 januari 1866, sida 3

Tr foiedoa, och skall svårligen kunna undkomma. Perpiynan den IT Barcelona föreföllo den 1 junuari på aftonen folkskockningar, och militären måste anlitas för att skingra de oroliga. Venedig den 8. Gazetta Venezia innehåller den nya venetianska konstitutionen. Förbud emot tobaksrökande af ungt folk, under 21 år. Uuder denna rubrik utfärdade kongl. maj:t den 16 september 1741 en så lydande förordning. Som förfarenheten visar, det icke allenast svåra olyckor och eldsskador sig ofta tilldravit genom tobakseldens vårdslösa handterande, utan ock att ungdomen, utaf förvett och oförstånd, medelst tobaksrökande förskämt helsan och förstört mera, än de varit i stånd att förtjena till föda, underhåll och nödigt behof, hvilket de vid mognare ålder med skada mäst ångra: så har Kongl. Maj:t, uppå Rikets Ständers föreställning, härmed velat förordna, det all ungdom i gemen, af hvad stånd den vara må, innan han kommit till laga ålder och uppfyllt 21 år, skall vara förbudet, att röka tobak, vid 2 daler silfvermynts (d. v. s. en riksdaler riksmynt) pligt för hvarje gång, den dermed beträdes, angifvarens ensak. Orkar han ej böta, sitte 2 dagar istocken. Åliggandes vederbörande föräldrar, förmyndare och husbönder, att härå hafva ett noga inseende ibland sina barn, pupiller och tjenstefolk, som de ock i annor händelse och der de, genom flathet ochförsummelsehärutinnan, göra sig brottslige, böra, tillika med vederbörande kronobetjente, om de sin embetes pligt försumma. vara samma straff, som förberedt är, underkastade. Dock kommer denna inskränkning af ålder och tid för tobaksrökande ej att sträcka sig till dem, som stå i Kongl. Maj:ts tjenst och äro verkeligen antingen dragoner, ryttare, soldater eller båtsmän, med hvilka det är en hel annan beskaffenhet.(!) Man hade säledes redan för öfver 100 år sedan erfarit icke allenast i allmänhet, att eldsolyckor kunna uppkomma genom vårdslöst tobaksrökande, utan äfven särskildt, att ungdomen genom tobaksrökning skadade helsan och lefde öfver sma tillgångar. Då var likväl tobaksrökandet en obetydlighet emot hvad det 22 är, sedan cigarren kommit i allmänt bruk och man ser åkarpojken på sin droska och bondpojken på sitt lass ytva sig med cigarren I mun. Detta kan visserligen icke, ehuru utgörande ett kostsamt och äfventyrligt öfverflöd, på direkt väg afhjelpas. Men det finnes nu knappt mera någon pojke, äfven om han ej är mera än 3 fot hög, som icke röker sin cigarr, jemväl på offentliga ställen, och sätter näsan högt i vädret, i tanka att vara, förmedelst cigarren, en hel herre. Han har knappt aflagt den sudd, som hans amma satt honom i munnen, imnan han börjar begagna trana a——L 3 cigarr-sudden. Men det är ej nog dermed, att mannen börjar sin bana såsom cn narr, hvilket dock är ganska bedröfligt, utan än värre är, att han ovilkorligen skadar sin helsa; och det har dessutom gätt så Janet, att pojkar, för att komma åt cigarrer, blifvit tjufvar. Antagligen är det endast af flathet och för.sumlighet, som föräldrar och målsmän, deribland skollärare, åtminstone kadetternes guvernör, ej förekomma det oförskämda cigarr-rökandet al deras barn och lärjungar. Fördenskull äro de underkastade straff, på sätt synes af den anförda förordningen, hvilken visserligen icke blipvit upphäfd, men antagligen är glömd af vederbörangae kronobetjente,, hrvarmed här i hufvud staden förstås polistjenstemän af högre och lägre grader, och som genom denna glömska, eller förbiseende af den i förordningen bestämda skyldighet, dagligen göra sig sjelfva skyldige till straff af böter. Ett af motiven för samma förordning är, att pojkarne genom rökande förstöra mera, än de äro i stånd att förtjena till föda, underhåll och nödigt behof. — Detta gäller isynnerhet i våra dagar, emedan cigarrökandet är ojemförligt dyrare, än det fordna rökandet ur pipa. Och det kan med skäl sägas, att cigarrökandet redan gripit så omkring sig samt skall göra det än vidare, derest det icke hejdas, att det kommer att ådraga hela landet en lika betydlig, som onödig skatt till utlandet. Hejdas kan det genom uppmärksamma och förständiga föräldrar, målsmän och lärare. Men då möjligt är, att dessa icke inse, huru pojkarnes helsa skadas af cigarrökandet, så skulle säkerligen Stockholms Läkare-sällskap öka sina redan förvärfvade stora förtjenster om det allmänna, derest sällskapet behagade i detta afseende offentligt uttala, hvad det enskildt vet och känner. Eller kanske general-direktören Huss, — denne store menniskovän och utmärkte vetenskapsman och medborgare, som haft mod att draga i härnad mot det öfverdrifna kaffedrickandet och egnat sin tid åt ett sorgfälligt utredande af detta ämne på ett sätt, som vunnit allmänt och tacksamt bifall, — äfven skulle vilja visa 0ss, på det förträffliga och öfvertygande sätt, som han kan det, skadan af cigarrökandet. Han skulle derigenom förhöja glansen af sin längesedan vunna medborgeare-krona och vcöra sio