Dagens Nyheter – 2 januari 1866, sida 2

sina kinder, i djupa audedrag insöp den kalla luften, medan regnet piskade hans ansigte. Den oerhörda snabbhet, hvarmed han fördes framåt, tycktes tillskynda honom obeskrifiig vällust. II. i Gästfrihet. Omkring en half mil från Saint-Germain, emellan Port-Marly och Marly-la-Machine, befinner sig för närvarande en mycket liten by, som bebos uteslutande af fattigare bönder och fiskare. Denna by heter Bas-Prunet. Vid den tid då de händelser, vi ämna skildra, tilldrogo sig, stod på detta ställe blott ett enda hus, temligen anspråkslöst till det yttre, ehuru vissa tecken tydde på att dess invånare var något förmer än en simpel bonde. Huset kallades Petit-Uhastel. in vapensköld, skuren i träd, och anbragt ofvanför porten, vittnade om egarens anspråk på ädel börd. På ungefär femtio stegs afstånd från PetitChastel var landsvägen, till följd af det ymniga höstregnet och den massa vatten som runnit ned från det närliggande berget så uppblött, att den icke kunde befaras. Redan under två dagar hade bönder varit sysselsatta med att reparera vägen. De hade uppgräft en djup grop midt på densamma och hopat en mängd stenar vid kanten af denna. På aftonen hade de, då de vid mörkrets inbrott lemnade sitt arbete, ställt en tänd lykta ofvanpå högen, för att ge förbiresande tillkänna, att der var en fara att uadvika.