Dagens Nyheter – 2 januari 1866, sida 1

sen afskaffas, sjöfarten lättas, sundheten göres till ett föremål för internationell omsorg, tidningar, böcker, allt arbetar — mer eller mindre medvetet — derhän. Och ur denna synpunkt skola sjelfva de nuvarande motståndarne till den franska handelstraktaten en gång skåda med glädje och tacksamhet tillbaka på den dag, då Sverge genom den iuträidde på den menskliga förbrödringens bana. Landet har blifvit välsignadt med en mångenstädes god och, med några få, men beklagliga undantag, för öfrigt åtminstone till medelstorleken uppgående skörd. Våra landtbrukare — landets egentliga kärna — hafva visligt auvändt året. Återgående till den stränga sparsamhet, som är lika mycket vana som nödvändighet hos ett med öfverdrifna skatter betuugadt folk, har massan af landtbefolkningen begynt att hemta sig från den förfärliga kris, hvari några års öfvermått af penningar hade försatt det. En förbättring i den allmänna ekonomien har af denna sparsamhet och af stegrade spanmålspriser blifvit en följd. Den visar sig genom många tecken, genom aftagande lagsökningar, afbetalningar å skulder, starkare insättningar i sparbanker och något billigare räntor. Det återstår för staten att följa de enskildes exempel, att återgå till en välbehöflig sparsamhet och att ej vidare är efter år upptäga allt större skatter. Utan tvifvel har året också varit helsosamt för landtbrukaren derutinnan, att han under detsamma börjat inslå på en ny väg under gynnsamma omständigheter. Från att vara sädesodlare för att sälja råvaran, har vårt landtbruk under detta år gjort stora steg på öfvergång till att vara spanmålsproducerande för att förädla spanmålen till kreatur och ladugäårdsprodukter. Det är sannolikt en mycket riktig väg för Sverge att gå, och ej få hafva redan skördat god frukt af försöken. En omständighet af icke ringa vigt är härvid att denna förändrade riktning måste väcka äfven på landsbygden associationsandan, den numera oumbärliga hätstången för all industriell lyftning. Må det nu ingångna och många kommande år erbjuda lika fägnaude tillfällen till en glad återblick. Må det icke lyckas några fantaster att bringa freden i fara. Må vi, skyddade af Östersjöns och Nordsjöns bränningar, få idka våra yrken utan inre eller yttre tvång, så hafva vi i vår flit, vår sparsamhet, våra ypperliga anlag, våra fält, våra berg och våra skogar rika möjligheter och tillfällen att skapa oss en sedlig karakter, en god upplysning och en säker bergning!