Dagens Nyheter – 2 januari 1866, sida 1

Det förflutna året. Då ett nytt år nalkas kastar man gerna en blick tillbaka på det tillryggalagda stycket at sin egen korta, liksom af verldens omätliga väg. Vid den återblick vi anställa se vi bakom oss en väg nästan utan ojemnheter, solbelyst, fridfull — och kasta vi blicken framåt, så ligger framför oss en sträcka, lika fager och lockande. Närmast för tanken, liksom till tiden, ligger svenska folkets frigörelse från adelns och presterskapets välde. Slafveriet är upphäfdt här på samma år som i Förenta staterha, och vi kunna motse en framtid, lika ljus som dessas, om de skattdragande från början genom valen till nästa riksdag förekomma att deras tjenare ånyo blifva deras herrar. Liksom representationsreformen gör svenskarne till ett folk inom sig, så är franska handelstraktaten, som under ärets lopp trädt i kraft, begynnelsen till det herrliga verket att göra oss till medlemmar af mensklighetens stora allmänna förbund. Detta verk, hvari den store engelsmannen Cobden tog det första praktiska steget, är samtidens och framtidens största verk. Det är ej ännu mycket uppmärksammadt, ty en stor del af de ledande männen gå ännu såväl här son. i utlandet, och upprepa i blindhet den monarkiskt-tyska lösen om nationaliteterna. Det var slagordet, hvarmed de tyska furstarne narrade sina godmodiga undersåter att göra gemensam sak med sina inhemska tyranner mot den franske despotens bemödanden att sammanslå de många tyska smästaterna till några få större. Furstarne räddade dermed sina kronor och inkomster, folken förlorade sina utsigter till inre förbättringar, gingo miste om den lyftning som känslan af att tillhöra ett större välde medförer, och fingo i drygare skatter betala äran: att, hafva en egen fickformats-monark och en egen fickformats-armå till hans tjenst. Afven män, hvilka se djupare, föra ännu ordet nationalitet på tungan för att smeka nationalitetsifrarne, men i handling arbeta de sedan ett tiotal af är oupphörligt på internationalitet, som småningom skall åstadkomma denationalisering och i tidernas längd upphäfva alla slags skrankor mellan folken, så att hela jordens invånare, enligt Kristi lära, känna sig både andligt och politiskt såsom ett folk och såsom bröder. Snart sagdt hvarje dag bringar oss underrättelse om ett nytt steg på internationalitetens bana. Expositionerna äro internationella, telegraferna och posterna ordnas lika inom skilda stater, det ena riket efter det andra ändrar sitt mynt-, måttoch vigtsystem efter det andras, tullskrankorna falla småningom genom internationella fördrag, det ena landet studerar det andras lagar och författningar och tager dem till mönster när det vill ändra sina gamla, pasROT UNNA SDL YRAN FOP IIS FENA VTP A IA N NAN