Dagens Nyheter – 29 december 1865, sida 2

Utrikes-Nyheter. Belgien. Representantkammaren har beslutit att öka konungens civillista med 400,000 rdr samt beviljat 500,000 rdr till reparation at kungl. palatset. Italien, Deputeranden Boggio har i representantkammaren väckt motion om nedsättning i utgiftsbudgeten af 100 millioner, och Mancini föreslagit att utnämna en parlamentarisk komitå för att pröfva rikets finansväsende under de sistförflutna fem åren och föreslå allvarsamma besparingar öfverallt der sådana äro möjliga. Följden af detta misstroendevotum var att ministerpresidenten La Marmora och inrikesministern Chiaves den 21 dennes i parlamentets båda hus tillkännagaf, att ministrarna inlemnat sin afskedsansökning, och att konungen emottagit densamma. Amerika. Presidenten Johnsons budskap är en af de värdigast hållna officiella handlingar, som i våra dagar blitvit utfärdade. Då man läser allt det beröm, som nu tilldelas honom, kan man ej undgå att erinra sig med hvilken tvärsäkerhet man, vid hans plötsliga anträde till regeringen och medan hans karakter ännu var obekant, beskyllde honom för fanatism, fylleri och allehanda laster. Johnson är lika varsam som någonsin Englands eller Frankrikes ministrar. Alla de som, utan att just veta hvarför, trodde att de Förenta staternas regering bestod af pöbel och vore beroende af sina tygellösa passioner, kunde väl ha rätt att i hvarje presidentbudskap vänta en utmaning. Så länge söderns inflytande hade öfverhand i Washington, rådde en hånfull ton i alla statshandlingar, vare sig författaren härstammade från slafstaterna eller var en nordbo med sydstaternas grundsatser. Söderns ledare hatade England, emedan detta hatade slafveriet. Och de drefvos till en anfallspolitik mot de söder om Förenta staterna belägna länder, emeodan de ville vinna nya slafstater såsom motvigt mot den fria Nordens stigande makt. Men allt detta är nu förbi. Norden har med roten uppryckt hvarje frö till krig, och Förenta staternas politik ledes nu af män, som, trots sin ådagalagda tapperhet i fält, likväl äro fredsvänner i kraft af sin bildning, sina vanor och sina intressen. Man kan väl icke med visshet förutsäga, att ej Förenta staterna snart åter skola föra krig; men den som vill ha krig med republiken måste sjelf gifva anledning dertill. Den nationella hederskänslan, uppfattas påtacligen annorlunda i Amerika än i Kuropa. Utom för nödvärn eller upprätthållande af statens mem mmaEEEEAETETEEERTRNATTTTTSETETNGNTREEIAETORETSSEETRRENERGETEERTTROEEIROERRETEREERAEEERE