Dagens Nyheter – 28 december 1865, sida 3

Smått och godt från Norrköping. Den 22 december. Om ni vill meddela edra läsare en vidlyftigare beskrifning om vår representationsfest i måndags afton, så får jag hänvisa er till våra tidningar. som utförligt såväl i bladet för tisdagen gom i gårdagsnumret behandlar firandet härstädes af den nya riksdagsordningens antagande. Jag för min del skall inskrönka mig tll nägra roflektibner, til hvilka tilldrvagelson osökt gtver mig anledning. SI skall af rodögörelson i Sork, tidningar fous, att bland inbjudarng Hl festen äfven polltiehorgmästaren håvstiides tvenander itnglt oc plats och natt Junna deltagende sj vödast frökrtokt sip Hi gttlöta elit hanm skyjdeå som dInbjadare, Man fit ohon Aven Upptrbslt stin oh 5 GASTnA fvkttalnre. Hötta vär för Ges Itot byör Glvyorvärlunde, ty dötlapehär ott prononeeradt uttalnndö och omfattande? st on slet, från hvilkon åvt allmänna omdömet ställde hv Grenandor på stort afstånd, Lägg härtill ytterligare att det allmänt påstås att ingen menniska tänkt på att inbjuda hr Grenander att vppertda bland festens inbjudare, utan att han sjelfmant erbjudit sig att med sitt namn illustrera listan på inbjudarne. Han blef också belönad med uppdraoet att föreslå H. M. konungens skål och i det tal med hvilket han gjorde detta gaf han Gudi ärona och kejsaren det kejsaren tillhörer. Vi kunna ej nu här bestämdt tala om någon omvändelse då persona quaestionis. förut ej tydligt uttalat sig i frågan bestämdt för eller ,mot,, men vi tyckte oss alla känna i luften att hr Grenander ej var att räkna såsom någon särdeles varm anhängare af det kuneliga förslaget. Således hafva vi misstagit Oss, eller också har verkligen en omvändelse egt rum, och äfven för den syndare, som sig omvänder och bättrar, står ju nådens dörr öppen. Bland de ötfrige talarne hade fabrikören och riddaren Arnberg åtagit sig att proponera skålen för rikets ständer, ,quorum pars semel fuit, och hvartill han på den grunden ej var alldeles oberättigad. Af en så human man, som hr Arnberg, var det ej att frukta, att han skulle drypa någon droppa malört i afskedsbägaren, tvärtom: hvad godt och förträffligt som i landet skett sedan 1809, tillskrefs de fyra stånden, och inget ord nämndes om allt det förträffliga, som blifvit outfördt genom bemälde ständers motstånd, eller hur långsamt reformerna gått framåt, genom bemilde ständers tröghet och inbördes split. Vi fordra ej att talaren skulle hafva i särdeles starka ordalag betonat detta förhållande, men att alldeles lemna det ovidrördt var ett förnärmande af rättvisan, som ej fulit kan ersättas af äfven den grannaste rethoriska krumelur. Sunm cuique! och nog hade det varit på sin plats, att vid tacksamhetsbetygelserna till adeln, hafva något bestämdare inskränkt dessa till majoriteten, helst som de 200 reservanterna säkert ej sjelfva göra några anspråk på tacksamhet. Derigenom att entrepriset blifvit satt temligen högt, 2 rdr rmt, var samlingeu i salongen ej så stor, som man kunnat vänta, men detta ersättes derigenom att den hade en så mycket mer aristokratisk prägel; ingen enda drägt fanns som gjorde den svarta fracken platsen stridig. Festen förtjenar i alla fall att kallas lyckad, och hvad som gaf den sin bästa lyftning var tillkännagifvande i folkskolcinspektören mar. Sandbergs tal för folkbildningen, om det fattade beslutet att, för att bereda ett varaktigt minne af den betydelsefulla dagen, för hvars firande denna fest egde rum, anordna insamlandet af penningebidrag till bildande af en fond, som kommer att benämnas Louis de Geers fond till uppmuntran och understöd åt lärjungar i Norrköpings högre folkskolor,, på hvilket moment i vår representationsfest jag särdeles vill fästa uppmärksamheten. Det är beklagligt nog att för sanningens skull och för att rätt beteckna situationen på platsen, här nödgas tillägga, att det var omöjligt att ej varseblifva frånvaron af en del personer, som, tillhörande kretsen af samhällets mest framstående. genom sitt uteblifvande uttryckt en opinion, som stod i ingen harmoni med den sinnesstämning, som gifvit anledning till dagens festlighet? Kan det verkligen skapa en känsla af tillfredsställelse, att omfatta åsioter, som nödga till bannlysning från deltagande i en högtidlighet, hvari hela den öfriga delen af nationen anser som en lycka och ära att få deltaga? En likartad fest med denna, fast i mindre skala, men derföre icke mindre liflig och hjertlig, firades dagen förut, söndagen den 17, inom grannhäradet Bråbo, possessionathäradet,, som det kallas med skäl, på Åby gästsvitvaregård, och var den rätt talrikt besökt. Slutet af förra och början af denna vecka hafva