Dagens Nyheter – 15 december 1865, sida 2

Franska armens förminskning. Beslutet om franska armens förnunskning, som nu blifvit definitivt fottadt och redan försunnadt I Monltören, behöfver icke precist häredas från Napoleon flH:s fredskärlek. MiuskI i truppernas antal är alltför ten, änringen I oden militära organisattonen alltför obetydlig, att armereduktionen skulle i sig innefutta nåsot alstäcude från framtida krgsplaner. Nedsättningen al franska armens styrka ifredsvid gör Intet väsentligt ingrepp 1 dess effektiva krigsstyrka, ty den under förlidet är utfärdade förordningen att en bestämd del af de konkriberade har blott ettårig tjenst:tuid med 5 månaders aktiv tjenstgörimg, har betydligt förökat de stridskrafter, som Fraukrike vid förefallande behof hastigt och omedelbart kan uppstilla. Skälet till anmereduktionen är snarare att söka i den finacniella nöd, hvar det andra kejsardömet befinner sig. Finansministern Fould hänvisar på den betänkliga statsbristen, på den ocrhörda skulden af fjorton tusen millioner, på landets oförmåga att bära skatterna, och yrkar ifrigt på besparingar. Han har lyckligt besegrat krigsministerns motstånd, och liksom i alla öfriga förvaltningserenar skall äfven inom krigs budgeten inträda en minskning i utgifter. Man återkallar besättningen i Rom, hvilken sedan 1809 kostat franska statskassan 128 millioner; man ämnar minska wxmen I Alger, för att minska utgifterna såväl derigenom som genom att inskjuta araber i stället för franska soldater. och dessutom vill man minska den militära fredsbudgeten med 30, andra säga till och med 50 millioner. Men hvad gör det till saken, om det är kärlek till freden eller penningnöden, som gilvit anledning till armeförminskningen. Den blir i alla hänseenden en åtgärd, som mäste vara välgörande för Frankrike och kon blifva viälgörande för Europas öfriga nationer. Ty den icke blott ästadkommer en lättnad för Frankrike, utan torde äfven kunna mana till efterföljd i andra europeiska stater. Det är ju Frankrikes stora arme i fredstid, som af andra staser tages till förevändning för att midt under den djupaste fred vara beväpnade ända till tänderna. Belgien ser med sorgsna blickar på deu franska armen, och auser sig tvunget att företaga kostsamma befästningsarbeten och hälla en armeå af 50,000 man på benen. Frankrikes stora truppantal utgör motivet. för det uypreussiska junkerväldets armereorganisation. Af fruktan för Napoleons arme förtäres Osterrike af sin stående arme midt under freden. Om nu således Frankrike, vare sig af kärlek till fred eller brist på penningar, minskar sin stående arme, så upphör skilet