Dagens Nyheter – 9 december 1865, sida 1

Reformens fullbordan. Som vi i går sade, det följde af presteståndets förut fattade beslut om uppskof med re: formförslagets afgörande till dess att adeln be stämt sig, att presteståndet skulle antaga det och öfverenskonumelse derom träffades redan i förrgår afton. Detta kunde emellertid icke vara kändt af allmänheten, och säledes herrkade ännu i går förmiddag oro och spänning. En mycket stor samling bättre klädda personer väntade i och utanför rikets ständers hus från kl. 10 till närmare 1 för ätt erfara utgången hos presteståndet. Det kom till lycklig utgång utan votering. Votering kwide icke ifrågakomma. Det fanns flera motståndare, än vänner till förslaget inom ståndet. De kunde icke rösta ja när de ville säga nej, men de kunde nedlägga sin röst och låta förslagets vänner ensämme bestämma dess antagande. När det spridde sig ut på platsen att förslaget var antaget, höjdes ett jubelrop. När efter någon stund ståndets ledamöter kommo ut och passerade genom folkmassan mottogos de af en betydelsefull tystnad. Endast för doktor Gumelins höjdes hurrarop. i Efter afgörandet uppsteg . doktot. Falck och anhöll om tre veckors permission. Detta exempel följdes åf doktor Björling, prosten Euren, professor Flensburg, doktorerne Ternström och Petrelli samt prostarne Rabe och Simonsson, och beviljades äfven åt dessa den sålunda äskade permissionen; men då ännu flera ståndsmedlemmar ropade på tjenstledighet, fippstodo döktorerne Lindgren och Sandberg m. Hf. och utverkade att beviljande af all ytterligare permission skulle uppskjutas till nästa plenum. . En fallen fiende är oss helig. Då segren vunnits, är ofriden slut. Ingen skall talu på presteståndet för dess förhållande till reformfrågan. Detta utesluter icke inöjligheten att strider kunna flamma upp om ändra ämnen under det att riksdagen fortgår sin gilla gång till midsommar. (Den nyå representationen sammantrider icke förrän den 15 januari 1867.) Så äro vi då ett folk, liksom andra folk! Vi äro ej längre fyra folk — det fins ej. längre fyra stater i staten. Öfvergången dertill har gått så fort och så lätt, att mar ännu erfar en kiänslå af häpnad: Det är blott 5 år sedan saken bragtes å bane.: Det var i en så död tid att knappt någon. menniska väntade sig ringaste framgång af försöket att åstadkomma en reform. Vi böra, under all tacksamhet mot de sednare medverkande, aldrig glömnra att riksdagsmannen i bondeståndet A.: WW. Uhr är upphofsman till rörelsen. Det var han som vid slutet af riksdagen 1860.1 samråd med Per Nilsson i Espö och Sven Rosenberg väckte förslaget att bondeståndet skulle gå in till regeringen med begäran: om ett representationsförslags framläggande. Det vär A.W: Uhr som väckte motionen härom hos bondeståndet. Man bör ock ihågkomma hurt -stör del Aftonbladets utgifvare haft i feformens fillkomst och framgång. Det -var på ett af honom föran