Dagens Nyheter – 8 december 1865, sida 1

ill Dagens Nyheter, Stockholin. Typ. Fören:s Boktr rifvit sckelgamla institutioner, ha fött dyrt plikta derför. Man skall inreda och tillbygga i stället för att nedrifva. i Frih. ITugo Råab gaf hr Treffenberg vilförtjent — tillrättavisuing för hans : pistaende att adelns ledamöter icke skulle konma att vid omröstningen följa sin öfvertygele. Han sade sig vara en varm anhängare at förslaget, Grefye Henning Hamilton vökte vederlägga vissa yttranden af förslagets förkämpar. Han berättade att en bonde, hvillen deltagit i flerå riksdagar och som för någo? tid sedan var närvärande vid ett refonmmöt, afrådde förslagets antagande derföre, att de lägger all makten i händerna på bondestånct, Då ej är i besittning af nödig bildniwPå, deniia händelse stödde tal. sin tro, tt; bondeståndet icke så enhälligt, som man örmodar, gillar förslaget. Tal. sysselsatte sig derpå ned annfärkningar mot förslagets redakion, och fordrade att, om det antages, de öriga grundlagarne skola ändras till öfv erenssämmelse med detsamma. Baron Hugo Janitton talada deremot varmt för förslaget och sutade med. den, förklaringen att om minga tilares samveten, förbjuda dem att rösta för sakn, han af sitt samvete manas att på allt sätt inderstödja densamma. Friherre Spengtporten bemötte äfven gjorda mvändningar mot förslaget och nämnde bland annat att rgalismen, då den gått för långt, icke gagnat kohungamakten. Då man icke längre kan. bibehålla en ställning, måste man med all syndsamhet intaga en annan, om icke alltid de bästa, åtminstone den möjligast bästa. Käptu C. 4. Wa ahlfelt är anhängare af förslaget, emedan han är öfvertygad om. att konungarakten ej blir försvagad genom densamm. la . Fri. Klinckowström afstod från ordet (bravoro. Rerr Ci Nordenfalk anmärkte; att representatio:ens styrka ökas genom förslågets ahtagande, utn att detföre konungämakten ,, förmmskas. Kligt talarens åsigt Kunna en stark konungar sakt och en stark representation väl förenas, Han röstade för förslaget. Grefve H. A. Taube nämnde bland annat, ätt pressen skall förlora betydligt.af sitt inflytande på representationen, om förslaget går igenom. Han tillstyrkte bifall: Landshöfdingen grefve A. Ehrensvärd yttrade: Vi, .som rösta för förslaget, kunna, nog bär ra ansvaret för vårt votum, ty hela Folket skall hjelpa oss och göra bördan lätt. Han förklarade sig ämna med gladt sinne afge sin jar sedel. Frih. Beck-Frås talade emot försläget. Herrar Storkenfelt och Drakenberg sade sig deremot vilja bifalla dstsamma, Herr Silfverstolpe, . som anmält sig att tala, var icke närvarande då han uppropades: Grefve: Björnstjerna uttalade sin menuinig att votera emot förslaget. Den bästa ståtsklokheten bjuder att handla rätt och frukta intet och detta bud vill talaren ställa sig till efterrättelse. i Friherre Gripenstedt höll äfven i går ett gripande och vältaligt föredrag. Han; besvarade deri en mängd anmärkningar som blifvit framställda mot hans sistå yttrande. Vi referera några mera framstående delar åf talet. — Man häf förebrått honom att han vädjat för mycket. till adelns känslor, Det ären lycka att vid tillfällen sådana som detta kunna tala och tånka kallt. Talarens hjerta blir varmt, hans pulsar. slå, här stora frågor äro å bane, men han tror ej att hjertats värma grumlar tankens klarhet. Det är hånfullt att med; ögohen fästade på den samla riksdagsordtingen kalla förslaget. orättvist och ej respekterande menniskorätt och menniskovärde. Man :har.. uttalat fruktan för att den nya representationen skall vanvårda lamdets intressen. Det är ett hårdt och. farligt tal att säga så om män, som förvärvat svenska folkets förtroende och blifvit valda af-det. Den som röstar för uppskof, röstat för afslag. Att några adelsmän utarbetat ett ännat förslag kan icke utgöra ett skäl för. ståndets. öfriga ledamöter, som ej. känna detta, att förkasta det kungliga. Om man presenterar det, drar man. alltför mycket vexel på adelns, om icke lättrohet, åtminstone oinskränkta förtroende. till det nya förslagets författare. . Då man säger sig blott begära ett uppskof, är det egentligen tidsutdrägt man vill ha. Det är vankelmodigt att tveka då det gäller att afhjelpa ett. ondt. Fal. nedlägger gerna den sköld, den rätt han sjelf förvärfvat. Grefve v Platen bemötte äfvontedes gjorda anmärkningar mot hyad han förut yttrat. Herr, Montgomery-Cederh hjelm gat tillkänna att han zcke gillade förslaget. Diskussionen slutades af käpten Brakel, hvilkens åsigter genom den upplysande debatten icke blifvit ändrade, sedan han förra gången