Dagens Nyheter – 8 december 1865, sida 1

ch i Levy komp:s cigarrhandel n:o 11 Drottninggat: ostkonter; annonser derifrån insändas, med pengar, t Friherre De Geer förklarade och vederlade en mingd anmärkumngar, och. anklagelser, som under diskussionens fortgång blifvit: gjorda mot honom, Vi nämna endast gretve Heimimg Hamiltons ironiskt uttalade öfvertygelse att herr friherren nog skall lyssna: till de många skäl mot förslaget som blifvit framkastade, och om det faller, omarbeta och ånyo framlägga det för konungen j förbättradt skick. Tal. förvånade sig öfver att grefven kunde vända sig till honom med en sådan framställning. Om alla de anmärkningar som blifvit gjorda, äro befogade har han ju visat sig så komplett oduglig för sin plats, att han icke längre, kan vilja stanna qvar på densamma. Om han sjelf delade grefvens åsigter om förslaget, skulle han med blygsel draga sig tillbaka, ur det offentliga lifvet. Grefve Mörner, som kallat. honom medregent och förebrått bonom halsstarrighet, fick äfven svar på tal. Det är väl ej utiderligt om han envist söker försvara ett förslag, som är produkten af hans bästa förstånd och mognar sie ompröfning. Om någon skall vara öfvertygad om förslagets godhet är det väl han, och hvar och en söker ju göra sin. öfvertygelse gällande. Herr Treftenbergs påstående att talaren yttrat sig oklokt och oförsigtigt bemötte han dermed att enligt hans uppfattning den bästa politiken är att öppet och ärligt utsäga sin tanke. Frih. C. A. Raab talade med värma för den goda saken. Han kan ej inse hvad det gagnar till att bibehålla dessa fyra stånd, som älla tala olika tungomål, men intet talar svenska, d. v. 8. förer svenska folkets talan. Det ät alldeles nödvändigt att stånden, likasom hierärkien och mycket annat, som strider mot den nyare tidens ideer, ge vika, innan de bli helt och hållet öfvermannade. De kunna i alla fall) ej göra motstånd i kingden. Titendenten T. W. Ankarsvärd försvarade äfven förslaget, Bland andra yttranden han hade var: Adelskapet kan hädanefter aldrig bli annat än en dekoratiom,. Hai slutade sitt föredrag med den bekanta Tegnerska strofen: Yfs ej af fädrens. ära äc. ; Frih, F. Brawnerhjelm motiverade sitt nej till förslaget på ett kuriöst sätt. En talare har sagt att den svåraste: uppoffring är uppoffrm gen af sig, sjelf. Jag har ulltid varit kr nungsk, konungen har framlagt detta försåg och vill ha det igenom. Jag, såsom konun;sk; vill hvad konungen vill. Då nu mitt försånd bjuder mig att icke antaga detta förslag, ör jag en uppoffring af mina önskningar, d.ä. nig sjelf, då jag röstar mot förslaget. Frih. F. Wrede bad att få till protokollet antecknadt att han vill med sin röst bidrage till förslagets framgang. Major Wolfelt yttrade. Det är en gruidsats sedan tusentals år tillbaka, att i de bästa händer ligger samhällets välfärd. Detta är också talarens grundsats och utgående från denna kommer han till den slutföljd att det är klokast att rösta ja till förslaget. Detta har visst stora brister, men om man jemför dessa med den bestående representationens skall man finna att de till antal och beskaffenhet äro vida underlägsna. Man talar om garantier i det kungl. förslaget. Hvad ha vi under närvarande förhållanden för garanti att bondeståndet icke blir upptaget af de minsta jordegarne, som stå på torparens och dagakarlens bildningsgrad? Encast omdömet hos de väljande. Hvad ha vi för garanti att icke borgarståndets pluralitet kommer att utgöras af fattiga handiverkare. som förtjena sitt dagliga bröd genom eget arbete med ki träde af en son eller läxing, och som, stå på en mycket låg ståndpunkt i fråga om intellektuel utveckling? Ingen annan: än de väljandes fosterlandskänsla, som manar dem att inom sig utse de bästa och yppersta. Hvad garänterår för att icke vigtiga fågor på riddarhuset bli ; afgjorda af herr grefvin och landtmarskalken, som alltid måste vars närvarande, och t. ex. herr friherre Klinckowström (upprepning af ett yttrande i tisdagens plenum utaf finansministern Gripenstedt)? Hvilken garanti har man för att icke alla de bäckstugnsittare och arbetshjon, som tillhöra adelsstindet, och hvaraf kanske många äro hufvudmän, befolka riddarhuset? Ingen annan än den anförla. Då får man väl också antaga att svenska folket skall välja de bästa bland sig till sina representanter. äfven hädanefter. Tal. röstar med glädje Ja. Generaltulldirektören Bennich bemötte en del af grefve Eric Sparres anmärkningar och uttaJade sin mening stt rösta för förslaget. . — Frih. Ludv. v. Platen och herr Vult von Steijern, förklarade sig ämna med sina röster understödja förslaget. Frih. W. PF, Tersmeden anser landstingen vara me odalas Ian Ja: ll svallarnaratinoner och att