Dagens Nyheter – 2 december 1865, sida 1

Vid sammanträdet mellan ledamöter af rid derskapet och adeln på börssalen i Stockholm förlidne tisdag den 22 dennes, för att diskutera det hvilande representationsförslaget, lär grefve Erik Sparre, enligt Aftonbladet, hafva påmint om den 10 augusti 1789, då franska adeln storsinnadt skulle afsagt sig sina rättigheter, hvarjemte grefve Sparre frågat hvad tacksamhet franska adeln derför skördat af nationen. i Med anledning häraf torde ej vara ur vägen erinra om historiens något olika vittnesbörd, hvaraf inhemtas: att återförvärfvandet till samhället af inom detsamma uppvuxna privilegierade klassers, med mer eller mindre utpräglade bördsföreträden, från samhallet afsöndrade makt, utan ett våld på de former hvarmed samma makt utaf dem sjelfva omgärdats, hittills ingenstädes lyckats; att franska adelus vid riksmöte (ctats gentraux) i Frankrike år 1789 församlade representanter, af hvilka då egentligen ingenting annat begärdes, än att de, liksom presterskapets, skulle förena sig med det 3:dje ståndets, genom 96 100 af franska nationen befullmäktigade ledamöter, för att med dem rådslå och rösta gemensamt, cj en gång dertill kunde förmås, förr än, efter insurrektionen af staden Paris, bastiljens cröfring och de till deras försvar sammandragna truppernas i följd deraf anbefallda återtåg, intet hopp mera för dem återstod, att med det hemligt dem bevågna hofvets bistånd, kunna drifva sina separatistiska åsigter igenom; att ståndens definitiva uppgående uti national-församlingen, — hvilket namn 3:dje ståndet