Dagens Nyheter – 1 december 1865, sida 2

bostad för en provincialläkare derstädes, för hvilket välförhållande han äfven erhöll medaljen Illis quorum etc. Smedjebacken. Om förhållanden i denna ort skrifver Dalpilen: På denna trakten kan med fullt skäl tillämpas uttrycket att jernet brutit hbygd,. Ofre delen af Norrbärke och Grangärde har först blifvit bebodt af finnar, som uti konung Karl den elftes tid fått tillstånd att ditflytta och medelst svedjande uppodla ödeskogar ända upp emot Westerdalselfven, hvadan denna trakten ännu har namn af finmark, och en hytta ej långt från Smedjebacken heter Finbo. Det betydliga bergsbruk, som sedan dess småningom utvecklade sig till hufvudväring, har också 1 hög grad medtagit skogarne, så att trädkolen stigit till ett orimligt högt pris, som minskar behållningen och gör att stenkol mer och mer införskrifvas från England, ehuru transporten af desamma är ganska dyr. En annan industri, som äfven i denna trakt utvecklat sig, är zinkmalmsbrytningen vid Stollberget, med stor kostnad anlagd af engelsmän, men hvilket företag ännu synes temliven problematiskt. Likasom vid Åmmeberg tillverkas imgen zink på stället, utan malmen bokas, slammas och sigtas, inpackas sedan i kaggar som utskeppas. En verksam deltagare i dessa företag är brukspatron Keiller från Göteborg, som i den staden visat, hvad en driftig man kan uträtta. För några år sedan köpte han Schisshyttans bruk af friherre Nieroth och har på gamla dagar slagit sig i ro derstädes uppe i vilda skogen. En annan betydlig särdeles väl bygd bruksegendom i Grangärde är Nyhammar, som i förening med Fredshammars bruk i Dalarne besittes af ett bolag. men hvaruti lotterna å 2,000 rdr sålts på börsen i Stockholm för 420 å 500 rdr och hvilket bruk lider brist på kol. Deremot har det stora bruket Iudvika 34,000 tunnl. skogsmark. På båda bruken hafva i sednare tider företagits betydliga odlingar. som dock svårligen kunna löna sig, då spanmålsprisen nedhållas genom Westmanlands täfltan och transportens lättnad genom Strömsholms kanal. Hvilka ofantliga ödesträckor man har att disponera i Dalarne kan man döma deraf, att denna provins är nära lika stor som konungariket Belgien. och större än konungarikena Sachsen och Wirtemberg. Carl Bernard, a mycket omtyckt dansk författare har 1 dessa dagar aftidit. Flera af hans noveller äro öfversatta på svenska. Hans verkliga namn var Andreas Nikolai de Salnt-Aubia. Gemensamt mätt och vigtsystem. Osterrike, Böjern, Wirtemberg, Baden och Hessen hafva beslutat antaga ett semensamt måättoch vigtsystem, ifall den stora, af samtliga tyska förbundsstaterna tillsatta komiten icke kommer till något praktiskt resultat 1 detta hänseende. Mode för damer. Euligt hvad modeJournalen La Vie Parisienne förkunnar, skall nu karakteren af dame-toiletterna för innevarande viuter vara fostställd. Den är fullkomligt antik och skall inuebära en smickrande hyllning åt Julins Cresars kejserlige biogra. Man kommer under denua saison endast att få se rober smyckade med slipade stenar, ceameöer, semmer och hieroglyfer, vida antika rober med mycket korta if. Det är i muscterna ett ständigt sökande efter mönster från de mest aflägsna tidsäldrar i historien -— romerskt måste det minst vara, karthaginiensiskt går an, imen myr thiskt-egyptiskt har företrädet. Antika saker i miniatyr och emalj iäro mycket eftersökta och ädelstenarne måste gnistra innefattade å jour i. genombrutet guld. I håret kommer man att bära en mingd band, små klockor, droppar, klöfverblad samt guldsmycken, och lockarne, falska förstås, skola i studerad ordning dansa på den bara balsen. Men på hattarne bär man de priäktigaste fjädersmycken, fästade med en came eller en med ädelstenar besatt gyllene fi ligramsnäl. — Såsom man ser innebär detta . . . mode åter en stegring i dame-toilettens lyx och dyrbarhet — men den gamle Dupin är nu död, och de franska damerna behöfva ej mer befara någon nuv philippica al honom. liksom förra året. I De resn. prenumeranter