Dagens Nyheter – 30 november 1865, sida 1

och presteståndets händer, måste således äfven inse, att det icke går an att sammansätta den nya representationen så, att ett likartadt resultat der skulle uppstå, samt att förslaget redan innefattar det största medgifvande som är möjligt i detta hänseende åt det löntagande och penningebeviljande intresset, då i sjelfva verket en ganska stor majoritet i den nedre kammaren kan öfverröstas om den öfre kammaren kommer tillsammans. Och uppriktigt sagdt, om någonting ifrån folkets sida vore egnadt att väcka betänkligheter mot det nya förslaget , så vore det denna bestämmelse att öfre kammaren skall deltaga i omröstning om anslagen, hvarigenom, fastän under en mindre stötande form, ej sällan kan äfventyras detsamma som af det nuvarande förstärkta utskottet. Minne icke alla de ledamöter af riddorskapet och adeln, som vilja taga skäl, skola finna sig öfvertygade af denna enkla bevisning? Och om redan nu blott några få röster återstå för att vinna pluralitet för den goda saken, bör man ej då kunna hoppas att antalet af dem, som envist försvara det gamla blott för den egna fördelens skull eller af ståndsfördom och bördshögfärd, med andra ord junkrarnes antal, skall sjunka tillsamman till en obetydlighet, då man jemväl afräknar dem, som af ett slags religiös öfvertygelse hålla vid det gamla, men dock äro nog kloka att finna situationen sådan att de nedlägga sina röster? Gammal adelsman.