Dagens Nyheter – 29 november 1865, sida 3

0 UVA NER SO SR VAT ENE Sedemålning från det moderna Frankrike. (lorts. o. slut fr. 276.) En lorette, som en gång hade uppträdt på er landsortsteater, fick det infallet att vilja uppträd: på en af de förnämsta pariserteatrarnes tiljor. Hen nes mäktiga beskyddare understödde henne på bästa sätt, så att hon inför ett utvalt publikum skulle få tillfälle att visa sig i sin skönhets glans. Hela salongen var snart utsåld, men i sista timman nekade direktören att låta loretten uppträda. IHvad hände då? Jo, de förnäma herrarna, som blott haft till mål att bereda damen en triumf, skickade alla biljetter tillbaka och begärde igen sina pengar. Drottningen bland pariserloretterna är för närvarande en dam, som herr von Cesena gifvit namnet Olympia. Den bild som fransosen gifver af henne är i sanning retande och vacker. — Hon är af medelmåttig växt och hennes kropp har en liljas smidighet och lätthet. Hennes ögon äro smäktande blå, hennes blonda hår skiftar i guld; hon har läppar som af korall, tänder som elfenben och de allra som älskligaste små händer och fötter, hals och armar som den mediceiska Venus och en hy som de skäraste blomblad. Hon eger ungdomens hela öfvermod, poetiskt sinne, en företagsam och äfventyrlig, men tillika bildad, karakter, ett qvickt och ledigt språk, kort sagdt, hon är ett glänsande undantag bland de öfriga loretterna. Hon är engelska, men icke at vanlig låg härkomst. Hennes fader sände henne som barn till ett kloster i Boulogne, hvarest hon lärde att med sällsynt renhet och färdighet skrifva och tala fransyska språket. Tennes oblida öde ville att hon straxt etter sin skilsmessa från nunnorna, och efter återkomsten till London, mötte en förförare, som begagnade sig af hennes oerfarenhet och stal hennes heder. Hon hör till dessa glödande naturer, som gå till ytterlighet i allt. En gång afviken från den rätta vägen kastade hon sig in i lidelsernas hvirfvel. Vid aderton års ålder kom hon, med ungdomens friskhet och strålande af skönhet, till Paris. Hon förstod tidehvarfvets lösen och gjorde sig bemärkt genom en tygellös excentricitet, hon visste att man i Paris icke gör lycka om man icke gör uppseende, och det lyckades henne fullkomligt inom en ganska kort tid. Vid sin ankomst hade hon en enkel boning fyra trappor upp i ett af de siunmre qvarteren, och hennes första strätfvan var att erhålla en ridhäst. Efter en kort tid erhöll hon också en ädel arab, som hade tillhört Lamartine. Den berömde skalden hade väl aldrig drömt om, att den häst han ridit senare skulle tjena en lorette till piedestal. Hela Paris beundrade Olympia när hon stolt och djerf sprängde omkring på sin springare i Boulognerskogen. Hennes hvita ridklädning och hennes lilla ungerska hatt med svajande fjädrar gjorde henne förtjusande, och den elegans hvarmed hon styrde sin arab, väckte allas beundran. Olympia, som i går var fullkomligt obekant, var i dag känd af hela Paris. Från detta ögonblick erhöll hon första platsen bland pariserverldens loretter. Hennes boning flyttades från fjerde våningen 1 plebejqvarteret till första våningen vid en af de förnämsta gatorna. Klädd som en furstinna, och sjelf körande sin af två präktiga hästar dragna Victoria-vagn, stiftade hon nya moder och förvånade hvarje dag de spatserande i Boulognerskogen med nya excentriciteter. Med de millioner hon under några få år förslösat, för atttillfredsställa sin passion för sköna ädelstenar, dyrbara möbler och präktiga hästar, kunde man hafva byggt upp en liten vacker by, och der tillförsäkrat ett hundra familjer ett behagligt lif. Drottning bland loretterna vill Olympia nu likna de förnäma fruntimren. Hon ger middagar och baler, der den finaste smak och den utsöktaste elegans råder, ja man skulle tro sig komma till en af de förnämsta af franska hofvets damer. Den enda skillnaden är de qvinliga gästernas mindre eleganta hållning, men hvad herrarne beträffar, så äro de desamma som lysa i verldsstadens förnämsta salonger. Vid den sista karnavalen gaf hon en storartad bal, och bjudningskorten voro fullkomligt lika dem som Seinedepartementets prefect utdelar till den verldsberömda festen på stadshuset. Alla berömda och rika främlingar, som då vistades i Paris, mötte hos henne Frankrikes storheter inom den politiska, den litterära och penningverlden. Man såg fransyska senatorer, engelska pärer, prinsar, hertigar, markiser, grefvar, baroner, bankirer, och till och med män som genom snille och talang förvärfvat sig ett europeiskt namn. De qvinliga gästerna utgjordes af några väninnor och likar till värdinnan, samt af ett stort antal vackra skådespelerskor. Alla buro drägter af sällsynt dyrbarhet och prakt, alla pryddes af juveler och spetsar, de utmärktaste Europa kan erbjuda, ty hela Europas rikedom strömmar till för att uppehålla denna bländande lyx, om hvilken till och med Roms kejsare icke kunde göra sig en föreställning.