Dagens Nyheter – 29 november 1865, sida 1

liberal minister blifvit tidningarne, att en utnämnd. ny förd. UTSEKA NTM Presidenten von Hartmansdorffs förkastelse af adelns sjelfskrifvenhet. I en förträfflig brochyr: cÄr en fredlig lösning af representationsfrågan möjlig i Sverige?, som utkom cj långt efter att ständerna hos regeriugen begärt ett representationsförslag, finna vi aufördt följande yttrande af den man, som från 1S34 till 1848 var chef för adelns motstånd mot sjelfskrifvenhetens upphörande, men som till slut kom tul den öfvertygelse att detta privilegium var lika orättvist som ohållbart. Han yttrade 1 sitt cförslag till svenska folkrepresentationens ombildning: ahRepresentationsrätt kan bland adeln åtnjutas af den, som dertill saknar erforderliga kunskaper, och hvarken inuehar enskild förmögenhet eller allmän tjenst. Orsaken är, att han representerar på grund af börd, och ej för något yrke. Men derigenom står adelns representation i strid med de öfriga ståndens,. — aHvarföre skall en obesuten bonde icke få representera, när det tillåtes en adelsman, hvilken är lika fattig och okunnig som han? — Hvarföre skall en ofrälse herreman, som eger jord på landet, icke få representera, när hans jordlöse, men adelige, arrendator eller inspektor får göra det? — Hvarföre fordras af handtverkaren, köpmannen, att de skola innehafva hvar sina (6 fabrikören och yrken samt de färdigheter och kunskaper, som till deras erhållande erfordras för att åtnjuta representationsrätt, då adeln thy förutan eger den? — Hvarföre skall den ofrälse domaren, förvaltande embetsmannen eller officeraren och den ofrälse man, som aflagt de högsta lärdomsprof, sakna representationsrätt, när adelsman ätujuter den, utan att behöfva hafva undergått något annat förhör, än det som till nattvardsläsning erfordras? — Om bristen på allt annat ej betager adelsmannen represeutationsrätt, blott han har börd, hvarföre skall den ofrälse ständsperson, som har allt annat, men saknar böra, fördenskull blifva utan representationsrätt ?