Dagens Nyheter – 25 november 1865, sida 2

låtit mig komma till sig, så är det otvifvelaktigt, ja, jag vet, att han älskar mig. — Och har ej det fruntimmer, med hvilket han nu gift sig, sökt uttränga er ur hans hjerta? En stjufmoder plägar icke hysa vänliga känslor mot sin företräderskas barn. — Jag fruktade också detta i början; ty då min fader gifte sig med henne, var hon ung, utmärkt vacker, och han älskade henne passioneradt. — Älskade också hon honom? — Ja, min herre. Det var fullkomligt frivilligt hon mottog hans hand, och så vidt jag af vissa yttranden kunnat sluta, måtte hon för hans skull ha brutit någon tidigare förbindelse, som hon tvifvelsutan blifvit tvungen att ingå. DArgele tillslöt härvid ögonen. Sin höcra hand, som från den stund, Fredrik gjorde honom sin första fråga, hvilat mot hans bröst, såsom hade han velat hämma hjertats slag, knöt han nu med en krampaktig rörelse, hvarvid naglarne trängde in i köttet, utan att han på minsta sätt lät märka, att han kände någon fysisk smärta. (Forts.) De gamla romarnes murbruk var som bekant mycket varaktigare än det som nu begagnas. Hemligheten af dess beredning skall bestå deruti att man uppblandar vanligt godt murbruk med en fjerdedel så mycket fin osläckt kalk, som den dertill använda qvantiteten sand. Hela massan blir då upphettad och genomgår en kemisk process, hvarefter den hastigt hårdnar. Den sålunda beredda murbruksmassan måste derför genast användas. PaERRR ARR