Dagens Nyheter – 21 november 1865, sida 1

Men det är icke ståten i kyrkan man väntat sig mest utaf — när jag säger man,, borde jag egentligen säga qvinnan — ty det är vid balen på Carolina Rediviva hon fästat sina ljufvaste förhoppningar. Der skall hon kanske få en dans med primus — kanske med prinsen — kanske med den, som i hennes tycke står framför både primus och prins — huru mycken glädje kan man icke vänta sig af en bal på Carolina; och slår hoppet felt — nåväl, fick man än icke dansa med primus, så fick man dock en sväng med kusin Pelle, och engagerarades man icke af prinsen, så blef man dock engagerad af farbror Johan, och — kom icke den väntade, så var han dock söt, magistern med de blå, smäktande ögonen och lagerkransen om det långa, ljusgula silkeshåret. Och studenterna — dock jag glömmer af mig alldeles; hvar sak i sin ordning: först middag, så bal. Promotionsmiddagen är bestämd att börja en timma efter aktens slut — vi säga derföre farväl åt sjelfva högtiden, för att deltaga i de festligheter som åtfölja densamma, sedan vi först varit hemma och ordnat vär toalett litet grand. Femte Afdelningen. Slutfestligheterna. Af swyckar J haft blott en enda; — — Men sen första maj har den räckt. Och dessutom spexen — för hackor De icke gått af — har man sett — Och sist som thebaniska brackor Har hälften utaf er uppträdt. Studentvisa. Läsaren börjar väl bli trött, likasom hvarje ärlig promotionsgäst, som deltar i allt, som