Dagens Nyheter – 18 november 1865, sida 1

mm —M— strålblick på den hvita muren af krutmagasinet; när vi äro midtemot detsamma på åns vestra strand, svänger vägen till höger uppåt skogen — farväl Fyris — deruppe mellan stammarne skymtar oss ett hvitt hus till mötes — klotens rullande och käglornas fall, skämt och vårliga sånger förkunna oss, att vi nu äro på Hofvet. Det är vår nation som är sysselsatt med att slå käglor; de hvita mössorna hafva åter kommit fram, och vid vår ankomst visar sig arrau-: gören, den så kallade sexmästaren, deruppe i fönstret: med en nyutsprucken majgren i hanuden vinkar han ned till oss och förkunnar att frukosten är serverad — tåget strömmar uppför trapporna — och i den med en sparsam grönska prydda, luftiga salen vinka oss dukade bord — stora och små — till mötes. Vi gå förbi måltiden; — sedan den blifvir intagen samlas man ute i det fria, och den nation, vi gästa, har en förträfflig orkester som: underhåller det cigarrökande och kaffedrickande: sällskapet. När klockan blir inemot fyra skalt man tillbaka till staden för att företaga. allelsningar, hos de andra nationerna; med natousfanan i spetsen och anförd af musikkåren och sångarne — nej det är sannt, vid sådana tillfällen sjunger hela nationen — alltså ordnad efter stämmor begifver sig skaran tillbaka till en, af de öppna platserna vid Flustret, hvarest nationens långa bord, betäckta af punschplas, äro uppställda och hvarest man afvakter den första påhelsningen. Fanan planteras, och man slår sig i ro. Men man . har icke hvilat många ögonblick, förrän en stark kör låter höra sig och en fana,