Dagens Nyheter – 17 november 1865, sida 1

skönhet, sina ofta gripande t ögonblick, som göra den dagen, då studenten öfvergifver läroverket, till en af de oförgätligaste dagar i haus lit. Det kan sägas, och det med rätta, att denna festlighet vid universitetslifvets afslutande, denna bekransning med lager, lätt kan gifva det intryck att lärjungen uu är utlärd och som mästare går ut i verlden — fastän det egentliga lifvet då först begynner — men denna fara för missförstånd minskas i betydlig grad när man betänker att många fortsätta studeutlifvet äfven efter promotionen, när magistern önskar att taga högre examina i någon af de öfriga fakulteterna. Ivad är då en svensk magister? Hvad är då en promotion? Jag vet icke bättre räd än att föra läsaren till en sådan, men innan vi njuta af promotionens och vårens glädje så torde det tillåtas mig att med några torra ord söka förklara hvad magistrarne, dessa herrar med lagerkransar på sammetskragen, egentligen äro för slags folk. Det svenska examensväsendet är ej mycket olikt vårt, och, utan att vilja inlåta mig i någon närmare utveckling af detta, skall jag blott anmärka att alla fakulteter naturligtvis hafva sina examina, som berättiga till anställning 1 statens tjenst, men att dessa examina i de juridiska och theologiska fakulteterne delas i högre och lägre. För att kunna få taga en at f dessa högre examina måste man förut hafva tagit den filosofiska fakultetens examen, som i och för sig berättigar till anställning som lärare i statens skolor. Desse min, som hafva tagit filosofiska fakultetens examen — examen philoso