Dagens Nyheter – 16 november 1865, sida 3

ga mängd hö-hackelse, så uppstår deremoöt hetta i blandningen. Samma verkan åstadkommes genom rifna eller skurna rotfrukter. Bästa jäsningsämnet är dock oljkaksoppa, och ju mera halm och agnar desto mera oljkakor böra användas i densamma. Ju mera rotfrukter, desto mindre vattentillsats. Bäst är att beräkna oljkakornas mängd pr djur; saknas böra de om möjligt ej. och kunna bäst ersättas genom gröpadt sämre linfrö, ärt-, vickereller bönmjöl. Har låren blifvit på rätt sätt fylld så inträffar inom 5 timmar fodrets sjelfupphettning, allt under förutsättning att låren ej står i för kallt rum. I det inre af låren stiger värmen småningom till slutet af andra dagen, då hon uppnått en höjd af 44 grader. Man öppnar då låren och upptager och använder fodret, som bör hafva erhållit en maltlik angenäm lukt. och uppstillas varmt. Med rätta anser man en af denna uttordringsmethods fördelar ligga i fordrets värme, emedan boskapen derigenom i stället för att vintertiden bekomma ett kallt foder, som tager kroppsvärmen i ej obetydligt anspråk, erhåller en utfodring som är för dem mera tjenlig. Fyilas Jårarne med kallt och till jäsning mindre tjenligt, starkt halmblandadt foder, åtgår ofta en tid af 3 dagar för att åstadkomma samma upphettning. Man får i sådant fall rätta sig derefter. Är man i tillfälle till att fukta fodret med varmt vatten så påskyndas deigenom jäsningen. Den af olika foderimnen bestående blandningen, förvandlas genom jäsningen till en kompakt massa, i hvilken man igenkänner de olika foderämnena, såsom hö, halm, agnar, skidor 0. d. Det hela föreställer nu en enda mörkare, kortare massa af angenäm lukt och smak, och djuren förtära densamma med största begärlighet, fördragande henne framför hö. IHalm, hö och boss af alla slag, som genom tillfällig skada ej ätes af boskapen, blifver, på detta sätt beredde, ett begärligt foder. Det är en stor fördel vid jäsfoderberedningen, ty med tillhjelp af densamma kan man förbruka en mängd foderämzsen, som annars ej voro användbara. Tillsatsen af oljkakor, kli. gröpe, rotfrukter och hö, äro medel till samma mål. De hafva ej allenast gjort fodermassan rikare, utan äfven bidragit till att på bästa sätt tillgodogöra den mängd at halm och boss, på hvilken hvarje egendom har jemförelsevis ymnig tillgång. kbtt stort förråd af näringsämnen tillgodogöres sålunda. Ej allenast erfarenheten i stort utan äfven teoretiska skäl sätter det utom allt tvifvel, att en landtbrukare som begagnar sig af jäsfoderberedningen, skall erhålla mycket större utbyte af sitt foder än den som följer den gamla slentrianen. Fördelarne vid denna foderblandning äro: 1:0) Fodret blifver genom jäsningen särdeles smakligt och ganska helsosamt. 2:0) Det bar undergått sådana förändringar. som göra det lattsmältare. 3:0) Dess volym är minskad, hvarigenom djuren kunna hastigare taga till sig den näring som bjudes dem. 4:0) Dess värme verkar välgörande på djuren, och bidrager till höjandet af deras hull. 5:0) Denna beredning tillåter bästa tillgodogörandet af halm, boss och skadade foderämnen. -6:0) Den tillåter blandning af de mest olikartade foderämnen till en likartad massa, i hvilken ett bättre blandningsförhållande af näringsämnen erhålles, än om man uppfordrar t. ex. halm, agnar, hö, rotfrukter, säd och olikakor hvar för sig. 7:0) Den tillåter en jemnare fördelning vid utfodringen, så att hvarje djur lättare erhåller sitt tillbörliga qvantum, ej mer, ej mindre, och är utfodringen lättare både att verkställa och kontrollera. 8:0) Den är — ändamålsenligt ordnad den minst besvärliga och enklaste fodermetoden. I:0) Vid betraktandet at dessa fördelar, kunna de ej uppvägas af det besvär som fodrets mekaniska sönderdelning tager i anspråk, ty hvem vill ej offra några vinterdagsverken för att få ett bättre utfodringsresultat. —1:0) Vid foderbrist är jäsfodersberedningen slutligen det bästa sättet att utfodra boskapen. (ft. Nathorsts Nötboskapsskötsel, pag. 2063