Dagens Nyheter – 16 november 1865, sida 2

mindrew och att chan skulle åtava sig att ka sta kapten i hafvet om han kunde slippa ef terräkningar. Den 10 september på morgonen gick negern in i kajutan till kaptenen och straxt derpi hördes ett buller derifrån. Efter en stund kon negern åter ut och bad styrmannen hjelpa til med att kasta kapten i sjön, men denne ne kade bestämdt och sade att han icke vill hafva någon del i mordet. Då vände sig ne: gern till en af tyskarne, som genast visade sig villig. Atföljd af tysken gick negern åter in kajutan, der kaptenen låg sanslös, efter de slag negern straxt förut gifvit honom. De bädr bofvarne buro nu kaptenen till relingen och kastade honom i hafvet. Vattnet var stilla och lugnt, och kaptens kropp flöt länge på ytan innan den sjönk. Att han icke var död då han kastades öfverbord märktes af de stönande ljud, som han gaf ifrån sig medan han låg och flöt invid briggens sida. Negern frågade nu styrmannen om han icke ville föra fartyget till Vestindien och der säljs det, men fick till svar att det var omöjligt emedan skeppspapperen skulle förråda dem, oc! att komma utan papper vore lika farligt. — Di beslöts att alla skulle gå i land och fly bäst de kunde. Negern och tyskarne sökte nu med yxor att hugga ett hål i vattengången, mer öfvergåfvo detta försök emedan deras verktyg voro odugliga. Slutligen stego alla i båter och rodde i land, i hopp att briggen skulle drifva till sjös och sjunka, men deras hopt gick lyckligtvis icke i fullbordan, utan kommei deras hemska gerning att skörda sitt välför tjenta straff.