Dagens Nyheter – 16 november 1865, sida 2

Onsdagseftermiddag: Följande vigtigare motioner väcktes: Hos ridderskapet och adsn: 4 frib. R. Cederström, om fullbordandet af nordvestra stambanan i riktning från Kristinehamn och Arvika till Charlottenbergs bruk samt beviljandet if härför nödiga medel; af friherre G. af Ugglax. att åt IK. M:t måtte öfverlemnas att genom finansministern upplåna de medel, som erfordras för de började jernbanornas fullbordande samt att 24 mill. riksdaler måtte upptagas för nordvestra och östra stambanornas fullbordande; af hr Danckwardt, som opponerade siv mot frih. Ugglas nämnda motion, att jernvägslånefonden måtte förstärkas genom inhemsk upplåning: af hr Liljenstolpe, 1:o om en revision af Chartie Sieillatw-förordningen: 2:0 om en gratifikation åt Octavia Carlen för hennes beskriining af lifrustkammaren; 3:0 om oextra-ordinarie tjenstemäns aflöning och befordringslagar; uf hr Trefrenberg om afskaffandet af en hop onödigt mångskrifveri vid landshöfdingeembetena:; att dödsstraff måtte verkställas medelst fallbita eller guillotine; ar grefve Sparre, om räntefrihet från 1866 å såväl det lån Borås-banans bolag som kanaliseringsbolaget på Dalsland (7?) erhållit; af hr Dardel, om en lag mot reproduktion af fotografier; af frih. Leuhusen, om ett anslag af 1.500,060 rdr till en jernväg från Sundsvall till Hemsorafveu; af hr Ulfsax, att qvinna, som fyllt 21 år är sin egen giftoman. I presteständet: af biskop Sundberg, om 126,0C0 rdrs anslag och 40.000 rdrs lån till uppförande af ett läroverksoch eymnastikhus i Carlstad; af biskop Björk, om ändring i k. förordningen af 1865 rörande frejdbetyg; rörande föreskrift huru förfaras må med irrlärig konsistorieledamot; af dr Sandberg, om bränvinsskattens användande i första rummet till folkundervisningen: af prosten Palmiund, om anslag ar 151,500 rdr för väganlägening mellan Bolmen och Wieslanda; om 1,766,000 rdr dito för jernvägsanläggning mellan Alshult och Carlshamn: af kyrkoherden Wennerström, att till k. nm:ts disposition må ställas ett anslag auf 100,000 rdr, att efter behof utdelas åt dem, som i följd af utbrytande boskapspest mäste nedslasgta sina kreatur; af domprosten Björling, 1:0 om anslag af 30,000 rår till stipendier åt prestkandidater; 2:0 om anslag af I million rdr till en jernväg från någon punkt af Upsalabanan till Siljan; 3:0 om anslag för en gång af 160.000 rdr til Köping—Hult-banans fortsättning till Köping, med vilkor att arbetet blir färdigt inom ett samt att anslaget afdrages 4 köpesumman, I händelse staten skulle framdeles inlösa hanan. Dessutom väckte dr Sandberg twvenne motioner: 1:o att vid denna riksdag icke måtte upptagas något nytt utländskt lån, hvarken för ett eller annat ändamål; 2:60 att bränvinsskatten måtte, i likhet med hvad k. mt föreslagit. höjas till Tö öre pr kanna. i Borgarståndet. Vid remiss af hr Enegvalls bordlagda motion om jernvägsanläggning öfver Westerås till Dalarne uppstod en kortare diskussion, under hvilken den ganmla tvisten om norra stambanans sträckning äter väcktes till lif. Hr Muren och med honom de allierade Upsalaoch Norrlandsintressenas öfriga förkämpar bestredo hr Engvalls förslag, framhållande linien Upsala —Sala—Storvik, såsom den för Norrtand och för landet i allmänhet gagneligaste. Nåsot synnerligen nytt eller anmärkningsvärdt anfördes dock icke, hvarken från ena ecHer andra sidau. Hr Henschens äfvenledes bordlagda. nu för tredje sången återkommande motion om antagande af lagberedningens förslag till lagförändringar, föranledde hr Lemechen att ifrågasätta det remiss derå horde väsras, enär i motionen vore sammanblandade flere olika ämnen. Hr Witt bestred denna uppfattning, som deremot delades af hr Carlen, hvilken dock ansåg nåd böra få gå för rätt, då i JT alla fall motionen, i den form den nu föreslås, icke kunde till någon ärd föranleda. Den begärda remissen beviljades också af ståndet. Samma motionärs framställning rörande städernas audel i bränvinsförsäljnings-ufgilten, föranledde hr Lemehen att beklaga det man nu åter ville upprifva detta sär, då det ju kunde tagas för fullkomligt gifvet, att den ej kunde leda till något annut resultat än ätt väcka bitterhet. I bondeståndet. Vid remissen af Nandstedts under föregående plenum väckta motion att handelstraktaten mellan Sverige och Frankrike ej måtte af rikets ständer godkännas samt att de vid förra riksdagen bestämda tuallsatser måtte i hufvudsakliga delar bibehållas, uppstod en längre diskussion, i det Anders Gudmunsson, Medin, Nils Pettersson från Kalmar än. fl biträade motionens syfte, huivudsakligen i afseende å det skydd för jordbruksalster, som tal. hoppades derigenom kunna vinnas. Andra åter, såsom Carl Anders Larsson från Östergötland. v. talmannen Anders Erikson, Svensen, Anders Andersson från Skaraborgs län, Per Nilsson i Espö Almqvist m. fl, ådagalade de osäkre kalkyler, hvar på motionen hvilade, samt att handelsbalansen icke är nåsvon tillförlitlig mätare af ett lands välstånd och att jordbruket ingalunda vinner på höga tul lar, hvilka tvärtom skada handelslitigheten och omsättningen för vårt land, som i afseende å jord brukets alster numera är hufvudsakligen exporte rande. Matts Persson från Stockhoms län. Rosenberg m. f. uppmanade motionären att återtaga den de at motionen som afsåg ogillandet af handelstrak taten. Motionen blef öfverlemnad till bevillnings utskottet.