Dagens Nyheter – 4 november 1865, sida 2

Ja vist, jag vill köpa det; men det är två tredjedelar för mycket; jag ger tio ecus derför. — Hundra franes, intet mer och intet mindre, att taga eller låta bli. — Vänta, återtog Comte närmande sig djuret, jag är säker på att ert svin är förnuftigare än ni. — Hörpå, god vän, säg mig i förtroende är du värd hundra franes? — Nej visst inte, svarade svinet med sträf och ihålig röst, jag är icke värd hundra sous. Jag har skabb; min matmor vill narra er. Hopen som samlat sig kring bondqvinnan och hennes svin, ryggade förskräckt tillbaka och betraktade dem som två besatte. Comte återvände till sitt logis, der man för honom omtalade händelsen, med tillägg bland annat, att nägra modiga personer uppmanat hexan att låta besvärja sig, för att drifva den orena andeo ur svinets kropp. Men resultatet blef ej alltid lika lyckligt. 1 Schweitz tog man honom för en verklig hexmästare och trakterade honom med käppslängar. Man beredde sig sedan att kasta honom i en brinnande ugn, då Comte räddade sig, genom att ur ugnen läta höra en förfärlig stämma, som skrämde dem på flykten. Det syntes mig mer och mer nödvändigt att uppfinna någonting nytt, till omvexling med de redan öfver hela verlden sedda kousterna, och jag beslöt att studera grunderna för en konst, hvarpå jag räknade mycket för mina kommande representationer, jag menar konsten att förfärdiga automater.