, Dacsliot Allehanda innehöll för ett par dagar sedan en artikel om de förberedande samI mankomsterua och öfverläggningarne mellan ledamöter af borgareoch bondestånden. ÅArtikeln var mycket snäf mot den liberala majoriteten inom borgarståndet. Det framställdes inga bestämda anklagelser ; den nämnda sidan af ståndet beskylldes icke för att ha förrådt fäderneslandet — det var tyvärr omöjligt att säga detta eller något annat riktigt dräpande, ty denna majoritet hade ännu icke talat ett enda ord eller vidtagit någon enda åtgärd. Men som sagdt, det spordes ändock hos Dagligt Allehanda en god vilja att i tid stämma läsarne emot de frisinnade inom det tredje ståndet. Misslyntheten gaf sig specielt luft mot hr Wallenberg, och detta förråder hvar Allehandas sko klämmer. Hr Wallenberg ifrar för tullnedsättningar, och skyddspatronernas ombud måste derföre anfalla honom, alldeles som Johan Johansson, den gamle hvalfisken, i många år gjorde hvad han förmådde för att motarbeta hr L J. Hierta och hans tullprinciper. Men hvarföre vänder sig Allehanda företrädesvis mot hr Wallenberg? Hvarföre icke mot hr Muren som inom Bevillningsutskottet och borgarståndet är den egentlige kämpen för frihandeln? Kan hr Murens befrielse rån öfvergjutandet med Allehandavredesskålar stå i något samband med hans intresse för norra banan, hvars vänner tagit så många och stora aktier i Allehanda? Väntar man att han skall tgalat ihop en summa till Allehandabehof för den önskade Sala banans skull? Lemnande åt Dagligt Allehanda att besvara dessa välmenta frågor vilja vi nu fästa dess uppmärksamhet på ett nytt föremål att vända sin vrede emot, till omvexling med borgarståndets liberala. Det är 1863 års komiterades förslag till ny tulltaxa och deras utlåtande rörande vissa frågor som voro beroende af underhandlingarne med Frankrike om en handelsoch sjöfartstraktat. Vid förslaget till ny tulltaxa är fogadt någonting, kalladt motiver, som vi synnerligen rekommendera Allehanda att utan biafsigter läsa igenom. Både motiver, förslag och utlåtande ha nyligen blifvit tillgängliga i tryck; och finansdepartementet, som icke begär något bättre än att öfvertyga, skall säkerligen med uppräckta; händer öfverlemna exemplar deraf åt Dagligt Allehandas redaktion, med förhoppning att derigenom förmå en syndare till omvändelse. Dessa motiver a RRENO EA